Fack jo!

Har facken spelat ut sin roll i dagens samhälle? Den uppfattningen tycks delas av ett antal människor. Kanske av flera i södra Sverige än här uppe i norr.

Facket är inte vad det har varit, är ett av argumenten mot fackföreningarna. Helt naturligt, hela världsbilden har förändrats enormt och människan med den. Vi kan inte bromsa det som sker.

På 20- 30- och 40-talen fanns de verkligt hårda fackkämparna, de hade så otroligt mycket att kämpa mot. Vem vill lägga in backen och åka tillbaka till dessa tider? Hur skulle vår situation varit idag, om inte dessa pionjärer funnits? Kanske vi fått stå med mössan i hand och bugat för arbetsgivaren.

Men de i facket gör ju ingenting, säger många. Då brukar
jag fråga: "Jaha, vem är de och vem är facket?" Det är jag och du, det är vi medlemmar som gör vad facket blir. Vi
måste kunna föra fram våra synpunkter till avdelning och förbund, berätta för dem, vad de ska verka för och vad vi behöver hjälp med. Gå på medlemsmöten och säga vår mening, skriva motioner, välja ombud till olika instanser och styrelser. Ingenting får vi gratis, och vi kan inte förlita oss på, att några få aktiva ska dra hela lasset.

Vi får inte alltid igenom vår vilja, det finns ju en motpart i en förhandling. Tänk, alla lagar som tillkommit för oss arbetstagare. MBL och MBA i all sin ära, som arbetsgivaren är skyldig att ta hänsyn till. Visst, på slutändan är det arbetsgivaren som bestämmer, men facket finns där som en "broms".

Allt har en baksida, i det här fallet vissa fackpampar som tycks leva som kungar, vilket upprör gemene man.

Tillsammans är vi starka.

Av Vivi-Ann Bryggman 21 nov 2001 09:19