Människa och sexobjekt? Javisst!

Fråga mig om jag ser människor, speciellt kvinnor eftersom jag är en heterosexuell man som sexobjekt och jag svarar: Självklart. Visst gör jag det. Jag ser på er och uppskattar era kroppar, er urringade byst, era åtsittande byxor och snyggt sminkade ansikten. Jag ser er som sexobjekt.

Jag ser en tjej på stan som har en bar, platt mage. Tighta stretchpants avslöjar att hon har stringtrosa. Hennes bröstvårtor trycker hårt mot tröjan i den lätta höstkylan. Jag vänder mig om efter henne och tänker "Djävlar vilken snygg kropp!" Hon är ett sexobjekt.

Jag fångar en glimt av en kollega när hon lutar sig fram. Hennes korta kjol glider upp och avslöjar ett par utsökt vackra starka brunbrända ben. Reptilhjärnan slår till och jag får en snabb bild för mitt inre av min hand som glider uppför hennes lår tills den når hennes bak och tar ett fast tag om den. Hon är ett sexobjekt.

Jag ligger ovanpå min flickvän en söndagseftermiddag och stöter vansinnigt i henne i vild kåtyra. Jag har inte ens fått av mig kläderna ordentligt och det enda som finns i mitt sinne är hur skönt hennes våta varma inre känns mot min lem. Jag älskar inte med henne. Jag knullar henne. Hon är ett sexobjekt.

Visst är jag ett svin. En äcklig mansgris med en fruktansvärd kvinnosyn. Jag har total avsaknad av respekt för kvinnor. Som sann representant för kvinnohatarna vill jag klubba ned er och släpa hem er i håret till min stenåldersgrotta för att ha er som matlagande sexslavar.

Eller?

Självklart inte. Påståendet i föregående stycke hade varit sant om jag ENBART hade sett kvinnor som sexobjekt. Men det gör jag inte. Jag ser er som väldigt mycket mer. Jag ser er också som människor.

Jag vet att tjejen på stan har en personlighet, önskningar, drömmar och framförallt hårda krav på att bli respekterad. Hon är någon som förtjänar att bli behandlad med värdighet. Hon skall ses som en fullvärdig människa och det gör jag också.

Min kollega vet jag är en skicklig yrkeskvinna som gör sitt jobb på ett utmärkt sätt. Jag skulle aldrig få för mig att sexuellt trakassera henne. Skulle jag få veta att hon åsidosätts för att hon är kvinna skulle jag själv hjälpa henne att släpa arbetsgivaren inför Jämo, DO och AD jämställdshetsombudsmannen, diskrimineringsombudsmannen och arbetsdomstolen. Hon är en människa och skall därför behandlas med den respekt hon har rätt till.

Min flickvän älskar jag över allt annat. Hon är en varm, intelligent och underbar människa. Hon ger mig kärlek, trygghet, intellektuell stimulans och njutning. Hon är en oerhört viktig del av mitt liv och jag vill inte vara utan henne. Jag bara hoppas att jag ger henne lika mycket som hon ger mig. Och jag skulle aldrig sluta respektera henne.

Många tycks tro att det är omöjligt för någon - speciellt en man - att se på någon som ett sexobjekt och samtidigt respektera denna/denne som människa. Detta är fel. Det går alledes utmärkt. Även om jag, Fredrik Silfverstampe, eller någon annan kortvarigt ser på en kvinna som ett sexobjekt glömmer vi inte bort att hon är en människa som förtjänar vår respekt.

De kräk som glömmer bort biten med respekt identifierar jag mig inte med. Sådana män gör mig upprörd, illamående och förbannad. Det är typer som jag skulle vilja ta avsides och snacka enskilt med... med en stor ohyvlad fyr-tum-fyra som kraftigaste argument. Jag kan dock inte det därför att även sådana kritter har vissa grundläggande rättigheter som jag måste respektera. Tyvärr...

Lena Vikberg, jag låter ditt fördomsfulla dravel över Fredriks inlägg gå obemärkt förbi. Om det var ironiskt menat så har du inte lärt läxan från förra gången: Ironi gör sig inte i text. Jag och en majoritet av alla män känner oss inte träffade. Istället blir vi arga och ledsna över att kvinnor - som vi respekterar och älskar - faktiskt ser oss på det här viset. Det får oss att fråga oss varför vi ska fortsätta respektera er när respekten inte är besvarad. Som tur är vet vi att två fel inte gör ett rätt.

Kajsa Kallio, din slutsats är helt fel. Fredrik Silfverstampe eller jag har inte uppmanat er att acceptera att bli kladdade på, förnedrade, våldtagna eller på annat sätt utsatta för något ni inte vill. Att du har kommit fram till det säger mer om din syn på det motsatta könet än vår.

Detta är alltså budskapet som Fredrik Silfverstampe ville framföra - och som jag härmed också skriver under på: Vi ser på er kvinnor som sexobjekt. Men vi bortser INTE från resten av er. Och vi glömmer ALDRIG bort att respektera er. Ni är - kort sagt - respekterade sexobjekt.

Av Michael Karnerfors 05 nov 2001 09:14