sourze.se

En flygrädd arabs bekännelser

Detta är en flygrädd arabs bekännelser.

Jag har ett allvarligt problem som jag tänkte ta upp med er här på Sourze. Det gäller min resa till London och mina svårigheter att genomföra den eftersom det är oroliga tider nu.

Jag tänker besöka min familj under jullovet. De har bott i London sedan tre år tillbaka. Sist jag såg dem var i augusti. Det var härligt att träffa dem och umgås i två sommarveckor. Det var underbart att äta mammas goda mat som omväxling från pasta med ketchup och fiskepinnar. Jag gick upp tre kilo då. Min familj väntar på mig nu till julen för då tänkte vi samlas igen. Man ska vara med sin familj under julen. Dessutom har jag redan gått ner de tre kilon från sommarresan så nu är det dags att ta dem tillbaka.

Jag har tänkt ta flyget till London. Det brukar jag alltid göra när jag åker dit. Jag tar flyget från Göteborg till Gatwick för att det är så nära min familjs hus som ligger i södra London. Resan dit har alltid varit utan några större problem. Men det är, som sagt, oroliga tider nu. Saker och ting har förändrats.

Problemet som jag har är att jag ser ut som en arab. Ju, du har läst rätt. För att vara helt ärlig så är det ännu värre. Jag är en arab. Jag har arabiskt bakgrund, utseende, namn, pratar flytande arabiska och klarar även av att läsa, fast långsamt. Läsningen går långsamt för att jag slarvade med hemspråksundervisningen. Med den bakgrunden är det väl naturligt och självklart att jag kommer att blir betraktad som en säkerhetsrisk på planet. Inget konstigt med det, det inser jag. Det finns med andra ord goda förutsättningar för att kastas ut från flyget, i så fall förhoppningsvis innan det ens lyft. Även andra problem på vägen till London och familjen kan dyka upp under resans gång. Hindret i vägen är, alltså i huvudsak, mitt tunga arabiska last. Men det hindret kommer inte att stoppa mig. Min längtan att träffa familjen och äta mammas mat är så stark att jag är beredd att ta de drastiska stegen som krävs för att komma fram.

Min första tanke var att blondera håret och sätta på mig blåa ögonlinser. Men jag har övergett den tanken. Den är inte realistisk. Det kommer inte att fungera. Det funkar bara i dåliga Hollywoodfilmer. Dessutom skulle mitt nya utseende inte stämma bra överrens med fotot i mitt svenska pass. Mina arabiska ansiktsdrag skulle tyvärr avslöja mig ändå. Så jag har bestämt mig istället för att ta till följande åtgärder.

Det första är att jag inte kommer att läsa någon arabisk bok under resans gång och dessutom vägra för säkerhet skull att ta med mig de arabiska böckerna som jag skulle ge till min mamma. Att göra mamma besviken är inget jag är glad över, men jag har inget val. Arabiska böcker kan, av naturliga skäl, väcka misstankar, obehag och hotfulla känslor hos både flygpersonalen och passagerarna. Speciellt om jag skulle komma på tanken att gå omkring på planet med en arabisk bok i handen. Det tänker jag inte göra. Sånt skulle skapa naturligtvis panik. Om jag flyger med SAS så måste jag även tänka på att inte ha med mig Sourze 2 boken för att den, liksom de arabiska böckerna, kan lätt associeras till kapare och kan sprida skräck hos passagerarna. Sourze satte på omslaget en suspekt mörkhårig man med mustasch. Vad tänkte Sourze ledningen på egentligen? Tänkte de överhuvudtaget? Tur i alla fall att jag inte har mustasch. Det är en lite fördel.

Att inte vara nervös innan planet lyfter är en annan viktig punkt i min strategi att ta mig genom resan till London. Problemet är bara det att jag är flygrädd. Jag brukar alltid vara nervös innan jag flyger, vet inte riktigt varför. Min flygrädsla har inte skapat några större komplikationer under tidigare resor, men jag är medveten om att efter den 11 september är det bäst för en flygrädd arab att göra sitt bästa för att behålla lugnet under resans gång och se rätt så avslappnad ut. En flygrädd och nervös arab är ingen bra förutsättning om man vill komma fram i dessa oroliga tider. Det kan lätt misstolkas.

Det kan dock uppkomma ytterligare komplikationer som kan förvärra min nervositet. Om kaptenen skulle komma på tanken att tillsammans med flygplatspoliser komma fram till mig för att förhöra mig om min bakgrund och det låga priset på min biljet, ju då befarar jag att jag skulle börja tappa det lilla lugnet som jag hade kvar. Mitt svar till dem, att jag är svensk medborgare men har en irakisk bakgrund, kommer inte direkt att lugna kaptenen. Om jag inser dessutom i samma stund att den enda anledningen att planet inte lyfter är på grund av mig och om jag märker att passagerarna börjar titta på mig med oroliga blickar, kommer jag troligen att tappa min lugna mask totalt. Men det är bara att bita ihop och göra sitt bästa. Min bakgrund och utseende kan jag tyvärr inte göra så mycket åt men jag tänkte gå på yoga innan resan för att se harmonisk och avslappnad ut. Det kanske hjälper.

Den sista åtgärden är att jag inte går på toaletten under resans gång. Jag är nämligen rädd för att så fort flygpersonalen och medpassagerare ser mig gående på väg mot toaletten kommer de att tappa luften och bli skräckslagna. En person med arabiskt utseende gående inne i planet under flygningen, vad kan det betyda? De kommer kanske att tro att jag är på väg att bryta mig in i kabinen för att kapa planet och flyga den rakt in i Big Ben. En sak som jag konstigt nog aldrig har tänkte på. Därför tänker jag stanna sittande i min bekväma stol hela resan på cirka 1 timme och 45 minuter. Detta för min egen skull och för alla passagerares säkerhet, hälsa och harmoniska tillstånd. Det klarar jag lätt. Jag kommer att hoppa över morgon teet och även mineral vattnet och apelsin juicen som jag annars brukar dricka på flyget. Inga problem. Jag gör allt för att komma fram till London och familjen.

En annan lösning är att vi inför speciella flyg för människor av arabisk och muslimsk bakgrund. Det skulle bespara alla möjliga besvärliga situationer för alla parter. Vissa menar kanske att det skulle innebära en olycklig klassificering i grupper, att det kan förstärka fördomarna och indela samhället i vi och de. Andra påpekar kanske att det är fel att inte se människor som individer. Säkerheten måste dock prioriteras i dessa oroliga tider, det förstår väl alla. "Alladin Airlines" låter bra. Man får kanske till och med välja i menyn mellan kebab och fellafel.


Om författaren

Författare:
Zeid Al-Bayaty

Om artikeln

Publicerad: 02 nov 2001 14:13

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: