sourze.se
Artikelbild

Stoppa bombningarna nu, Göran Persson

Jag är fostrad i det socialdemokratiska partiet på den tiden det var en fredsrörelse, som det var fram till mordet på Olof Palme.

Därför blev det i torsdags lättare att andas för många socialdemokrater, sedan kvinnoförbundet och SSU gått ut med kravet på bombstopp, för att göra det möjligt att föra in hjälp till de nödställda flyktingarna i Afghanistan.

Sverige är ett demokratiskt land, med åsikts- och yttrandefrihet. Att regeringen har bestämt hur Sverige skall ställa sig i frågan om att godkänna USA:s angreppskrig på Afghanistan betyder inte att alla i riksdagen måste ha samma uppfattning. Frågan har inte diskuterats och inget gemensamt beslut har fattats, varför ledamöterna inte är uppbundna kring någon partilinje.

Socialdemokratin har enligt min uppfattning, fram till mordet på Olof Palme, varit en fredsrörelse. Jag är besviken över att det inte längre är så. Det beror på att utrikes- och säkerhetspolitiken inte längre är en fråga för alla partimedlemmar. Den har lyfts upp på expertnivå. Det skapar osäkerhet. Mycket få vågar blanda sig i den svåra debatten. Därför har fredsrörelsen kunnat övergå i dess motsats.

Fram till 1999 har Sverige dock stått upp för FN, men då uttalade våra ansvariga ministrar sitt stöd för USA:s och Natos militära angrepp den 24 mars, på den suveräna Federala Republiken Jugoslavien, utan att FN:s säkerhetsråd ens tillfrågades. Säkerhetsrådet är den enda instans som kan ge tillåtelse till användande av militärt våld.

Fram till mitten av juni samma år bombades Jugoslavien sönder och samman. Invånarnas försörjningsmöjligheter slogs ut och krigsoffren och en miljon flyktingar lämnades inför den annalkande vintern, i Europas redan fattigaste land, nu med svåra miljöskador, utan användbara vägar, järnvägar och broar och utan rent vatten och el, med sönderbombade bostäder, sjukhus och svår brist på läkemedel.

Sverige accepterade dessa grava krigsförbrytelser. Ingvar Carlsson protesterade i The Guardian den 1 april. Nu råder nävrätten, sa han och makten sitter i gevärspipan. USA, Nato och EU kallade sig "Det internationella samfundet" och satte sig över FN-stadgan. Ett annat lagrum i folkrätten åberopades, de mänskliga rättigheterna, i stället för beslut av säkerhetsrådet. Det var en skenmanöver. I Kosovo, där inbördeskriget rasade och som nu ockuperas av Nato, hålls de etniska minoriteterna nu instänga i getton, utan möjlighet att röra sig fritt - i veckor i taget utan vatten och el, helt utan att de mänskliga rättigheterna beaktas.

UCK-terroristerna som var Natos allierade i Kosovo, tilläts sedan tränga in i ett annat suveränt litet grannland, Makedonien, och kunde där med stöd av USA och Nato skapa konflikter och väpnade terroraktioner. Makedonien tvingades sedan av USA och Nato, att under hot underkasta sig terrorn och förhandla med terroristerna. Av detta borde väl omvärlden ha lärt sig något?

I samband med utformandet av Sveriges försvarspolitik har terrorismen länge setts som ett hot, som måste kunna bemästras. Jag kunde inte, trots 12 år som försvarspolitiker föreställa mig att det största av alla hot låg i, att om något skulle drabba USA, skulle detta land, som uppträder som världens obestridde ledare, reagera på ett sätt som skulle kunna leda till ett världskrig!

Det borde jag förstått. Under de tolv åren jag varit riksdagsledamot är anfallet på Afghanistan det fjärde kriget som USA har startat. USA har satt igång ett krig vart tredje år! Första kriget mot Irak godkände FN:s säkerhetsråd i pur förvåning över att man kunde enas, då muren fallit. Andra gången bombade USA och Storbritannien åter Irak för att detta land ville byta ut de partiska amerikanska observatörerna. Den gången struntade USA i Säkerhetsrådet. Jag minns Koffi Annans ord på morgonen efter första bombnatten: "Detta är en sorgens dag."

USA och Storbritannien bombar fortfarande sedan tio år i flygförbudszonen i Irak och hundratusentals barn dör på grund av krig och brist på mat och medicin.

Tredje anfallet skedde mot Jugoslavien och nu är det Afghanistans tur. Skillnaden är att USA nu upptäckt fördelarna med folkrätten. Den kan användas för att legalisera USA:s anfall på Afghanistan, som självförsvar!

På så sätt går man runt Säkerhetsrådet. Detta förfarande är omtvistat. Folkrättens syfte är att skydda små stater mot de militärt starkare. USA har nu plötsligt betalat av på sina stora skulder till FN, för att framstå i bättre dager.
USA:s krig säljs med enkla knep. Man bekämpar Ondskan, varje gång personifierad i en person i taget, till exempel Saddam, Milosevic eller bin Laden. Det är bara dem man vill åt. Man vill inte civilbefolkningen något ont, men det kan ju inte undvikas att den drabbas. Det sker ju för den goda sakens skull. Mänskligheten har väl alltid velat komma åt den onde? USA konstruerar dessa ikoner och bevisningen mot dem är inte alltid övertygande.

Om Usama bin Laden är hjärnan bakom attentatet mot USA, varför skulle han vara i Afghanistan? bin Laden har visserligen kunnat etablera sig i Afghanistan under tio år och med amerikanska medel, men attackerna mot USA planerades och iscensattes från Europa. I Europa finns stora grupper av Mujahedin och även nätverket Al Qaeda. I vissa delar av Europa har dessa grupper en fristad och driver mycket lukrativ verksamhet, med USA:s goda minne, för att inte säga benägna bistånd...

Om Usama Bin Laden är skyldig skall han ställas inför rätta och dömas i domstol. USA är dock negativt till att upprätta en permanent krigsförbrytardomstol.

Orsaken är att om krigsförbrytare, oavsett nationalitet, skulle kunna ställas inför rätta skulle ett stort antal amerikaner riskera att hamna i en sådan domstol.
Den förhatliga talibanregimen har tidigare fått massivt amerikanskt stöd bland annat för att bekämpa de krigsherrar och kriminella i Nordalliansen, som USA nu lierar sig med för att störta talibanregimen. Fiender till USA:s fiender är alltid USA:s vänner. Att det är vanskligt att låta kriminella besätta viktiga politiska och administrativa poster har USA erfarenhet av i ett pågående europeiskt Natoprotektorat, så det misstaget borde man kunnat undvika.

Alla fördömer terrordåden mot USA, men dessa terrordåd var inte, som det påståtts "exempellösa". Exemplen på grymma terrordåd mot oskyldiga civila är många. Det ovanliga ligger i att det denna gången inte handlade om stormaktsanfall mot försvarslösa länder som fallit i onåd.

För att inte förlora ansiktet som militärt alliansfritt land, med en tradition av humanitärt engagemang, måste Sverige nu kräva ett omedelbart stopp på USA:s bombningar av Afghanistan.

Ett redan akut flyktingproblem håller på att utvecklas till en ren katastrof på grund av de massiva bombningarna. När antalet civila offer ökar och när hundratusentals människor, inte minst barn, riskerar att dö av svält, då har gränsen mellan självförsvar och vedergällning, redan överskridits. Resonemanget om självförsvar var knutet till att civila offer skulle undvikas.

Till slut en vädjan till min partiledare Göran Persson:
Lyssna på kvinnorna och ungdomarna i partiet!
Stoppa bombningarna nu!


Om författaren

Författare:
Karin Wegestål

Om artikeln

Publicerad: 29 okt 2001 14:09

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: