Halloween-dödskalas

I början var Sverige ett paradis för mig och min familj. Vi pratade ofta som allt som finns här som inte finns i vårt land: demokratin, den rena miljön... Den fullständiga bilden av paradiset fick vi den dag då våra barn slutade skolan. Alla barnen gick till kyrkan för att tacka vår Skapare för liv, lärare, kunskap och inspiration. Att se på hundra barn som ber och tackar Gud samtidigt var underbart. Vi kände att himlens mineraler regnade på våra hjärtan. Genom ödmjukhet och tacksamhet föddes glädje inför semestern och inspirationen inför nästa läsår. Min familj pratade mycket om denna fina tradition då man tackar för kunskap och vi tänkte att detta borde spridas till hela världen. Äntligen fanns det en helgdag som kunde passa alla religioner, alla nationer, en helgdag som passar för alla grupper och alla individer.

Jag tänkte också på allt arbete våra missionärer skulle få utföra då.
- Kanske skulle krig, fattigdom och elände försvinna ifall vi hade en helgdag som alla människor på planeten firar samtidigt, tänkte jag.
Men efter bara några år i Sverige, visade sig missionärernas arbete bara vara en fantasi. Det kommer aldrig att bli så att en svensk helgdag blir en internationell helgdag. Under en kort period visade sig att denna svenska tradition då man tackar för kunskap aldrig kommer att gå över de svenska gränserna på grund av att denna tradition även försvunnit i vårt samhälle. Rädslan för att andra religioner i Sverige skulle känna sig kränkta och att de demokratiska principerna skulle hotas, gjorde att vår vackraste tradition försvann. Att tacka Gud visade sig ännu en gång vara odemokratiskt. Idag kan man säga att denna tradition inte lever längre.

Men hur som helst, så tillåter inte vår mentalitet och traditioner att vi rent statistiskt skulle förlora en helgdag. Därför har vi skapat eller rättare sagt importerat en ny. Andra kulturer påverkar oss här också, fast nu på ett positiv, demokratiskt sätt. För bara några år sedan började vi fira Halloween. Mina tankar blev ännu en gång till frågor:
- Vad betyder det att vi tänker på våra nära och kära som dog ,just den dagen, när vi inte hade tid för dem medan de levde?
- Vilken framtid väntar oss, om vi anser att tacka Gud för kunskap och inspiration vara odemokratiskt?
Idag är vi alla rädda och ingen av oss vet vad som kommer att hända nästa dag. Det finns krig, hat och terrorism överallt och ingen känner sig säker längre.

Den största symbolen för Halloween är väl ändå den orange pumpan. I vissa länder är pumpan mat för människor och djur, men hos oss representerar den själva döden. Har vi rätt att symbolisera döden och rädslan med en grönsak? Om vi kunde förstå naturens språk skulle vi få veta att: pumpor inte vill ha stora ögon och vassa tänder, att pumpor inte vill skrämma barnen, att pumpor inte vill vara symboler för döden och rädslan!
- Är pumpor klokare än människor?, frågade jag mig själv.
Hat och terrorism kommer att försvinna om vi inte firar en hednisk helgdag. Hat och terrorism kommer att försvinna om vi låter dagen då vi tackar Gud för kunskap och inspiration åter komma och föddas på nytt i vårt samhälle.

Av Slava Nenadic 24 okt 2001 09:05