Debatten om grafitti har hamnat på dagisnivå

Helt enkelt därför att diskussionen snubblar direkt in på en pseudo-stig. Nämligen debatten huruvida vi skall tillåta grafitti eller inte. Och det är precis på den låga nivån konserverande och instängande människor vill ha den. Den diskussionen har vi lämnat för länge sedan eftersom den handlar om rätten att uttrycka sig konstnärligt eller inte.

Vi andra, som letar efter klokhet i diskussionen, skall se till att debatten lägger sig på en mer reflekterande, potentiell, inspirerande och rolig nivå. Den debatten skall handla om:
- Hur kan jag inspirera folk till att uttrycka sig i nya former?
- Hur kan jag bli nyfiken på konstformer som till en början känns oattraktiva?
- Hur kan vi hitta mer pengar i våra institutioner till den grupp som alltid får minst för att de är okontrollerbara, nämligen ungdomar mellan 15 och 24 år?
- Vilket stöd skall grafittin ha för att utvecklas mer än den gjort hittills?
- Varför fick filmen "Wildstyle" ett sådant genombrott?
- Vilket budskap finns det i grafittin?

SL och polemiserande medier skapar inte förståelse för oss människor. Det förvillar oss. Man vet inte längre vad som är sant när de skapar sina dramatiserade och regisserade pseudo-debatter med falska siffror och retoriska frågor. Därför tappar vi förtroende för dem. Ett förtroende som tar tid att återskapa. Vi byggde upp vår lokaltrafik och våra medier för att färda oss till viktiga platser för vår utveckling. Det är där de skall lägga sitt fokus och sin energi!

Vi skall arbeta FÖR det goda i människan inte MOT någon annans destruktivitet. Det är där vi kan hämta stark, engagerande och glad vilja. Det är de proaktiva och perspektiverande projekten som gör vår värld faschinerande. Demokrati och inflytande frigör alltid en grupps största potential.

Du som målar, arbetar på SL eller sitter på en redaktion - Hitta sprängkraften i dig!

Bilderna är från Riksteaterns nya fasad, målarna heter Zender och Puppet.

"Home is where the art is."

Av Patrik Liljegren 16 okt 2001 13:09