Twisted Forever

Glöm sminket. Glöm frisyrerna. Glöm rekvisitan. Glöm de två dängorna som vilket krogband som helst kan dra ner jubel med och lyssna på en gammal skiva med nya öron.

I tider när all åttiotalsrock kommer tillbaka i form av best of- samlingar så gör man i det här fallet en bättre deal om man går tillbaka till ursprunget och köper genombrottsskivan istället sen kan man köpa samlingen.

Öppningsspåret gör, bara det, CDn värd pengarna. Intro, text, driv. ALLT finns där för någon som verkligen vill rocka. Det är en låt med så mycket driv och glöd att den borde ligga i hyllan hos alla som är engagerade i något. Så kvällen innan demon, festivalen eller vad det kan vara, när man sitter hemma och undrar om man verkligen har drivet kvar, då spelar man Stay Hungry så att grannarna klagar. Sen brinner man igen.

Efter denna tunga, hårda inledning så följer ytterligare åtta spår med rockn roll, eller hårdrock om vi ska använda den riktiga benämningen. Det känns dock fel att sortera in det här bandet i ett så specificerat fack. Det är högljudd, kaxig rockn roll med en sångare som kör med ett hemmabyggt mick-stativ, kallat Excalibur, vilket väger 13-14 kilo eftersom de vanliga stativen är för wimps. Attityd... fortfarande!

Captain Howdy, fjärde låten, blev ungefär 14 år efter skivreleasen underlag till en läbbig liten skräckfilm - Strangeland, som jag faktiskt lyckats hitta i videohyllan här hemma. Dee Snider regisserar och spelar Cpt Howdy som på ett synnerligen osympatiskt sätt tar vid där Freddy Kreuger slutade strimla sjusovare.

På skivan finns riktigt hårdrockiga titlar som Street Justice eller Burn in hell, men låt dig inte avskräckas av klyschorna och, som nämnts tidigare, rekvisitan. Lyssna och du kommer höra rock perfekt för bilstereon. I bilen kan ingen höra dig sjunga.

Det bör finnas cirka 20000 individer i Sverige som live fått se Dee Snider och hans SMFs vilka fått backa up Dee när ursprungsbandet inte existerar längre. Så om ni inte tror mig om hur bra det egentligen är så leta reda på en långhårig kille i 25-30 årsåldern och fråga. Fråga även vad SMFs står för, det ska han veta! Kan han inte svaret måste han legat i dvala för Dee har, -98 och -01, gjort kultförklarade spelningar på Sweden Rockfestival, Sveriges största rockfestival, där innebörden förklarats för det kokande publikhavet på ett sätt som ingen kan missförstå.

Vilka är då dängorna, på skivan, som lyfter taket på vilken krog som helst? I wanna rock och Were not gonna take it så klart! Bandet var Twisted Sister och LPn, när det begav sig, hette Stay Hungry.

Så, för att slippa påhopp om töntrock, berätta inte för kompisarna vad du köpt, ladda med volym och ett gôtt flin, sätt på stereon och följ Dees och pojkarnas uppmaning:
PLAY IT LOUD MUTHA!

Av Krister Hallberg 14 okt 2001 13:15