Beroende av djungeldans

dddddd-ddddd-dddddd

Jag är beroende. dddddd-dddddd-dddddd

Det är jobbigt att vara beroende. Det passar sig liksom inte att shejka loss mitt ute på den gråa stan. Det passar sig inte att hals över huvud slänga kaffekoppen och istället kasta sig upp på restaurangbordet å vicka på höfterna. Hur gärna man en vill.

Har länge funderat över mitt faktiska beroende.
Kan bara inte låta bli.
Har alltid varit såhär. Det har alltid ryckt i mina armar och ben. Det är som att de varit egna kroppar, ostyrbara sådana.

Varenda förfest jag varit på har nästintill varit en plåga. Alltid den som först tröttnat på soffsittandet. Alltid den som lekt DJ. Utan respons de första två nyktra timmarna.

Kommer inte ihåg när beroendet började. Minns dock hur jag tillsammans med syster yster svängde om på vårt fina, blanka vardagsrumsgolv med TintarelladiLuna snurrandes på den rostiga skivspelaren. TintarelladiLuuna!! Mamma brukade också kasta sig in i tumultet.

Tre hysteriska, svettandes freak var vad man skådade i vårt vardagsrumsfönster. Kommer nästan inte ihåg en dag då jag inte sett någon mer eller mindre shejkat loss i min barndom. Var inte pappa hemma, dansade mamma med "luftgubben" över hela köksgolvet. Samtidigt som milliona, milliona, milliona ruusuja!!! ljöd ur bandspelaren. Ville hon hellre ha en riktigt kropp haffade hon tag i första bästa barn. Mig då oftast.

dddddd-dddddd-dddddd
Missy Elliot.
Ni vet: Get ya freak on! dddddd-dddddd-dddddd.

Kan inte hjälpa det, men är obotligt kär i att dansa.
Garanterar att alla mina grannar sett och hört hur det rör sig här inne. Morgon som kväll. Det är som om någon sliter tag i mig och vägrar släppa mig. Kan stå timtals nästan å bara dansa. Spelar favvislåtarna igen och igen.

Har till och med tokdansat till Thong Song framför spegeln. PINSAMT! Men brukar koppla bort texten och endast ägna mig åt rytmen. Har inte så mycket övers för stringtrosetexter.

Ett beroende är ju aldrig bra. Mitt kostar en hel del dessutom. Varje helg kostar det att få svänga om, cirka 200 spänn. Det är mycket pengar det för en fattig student. 650 kronor kostar det att ta cirka 15 dansslektioner. Samt de cd-skivor man lägger ut pengar på. Men va fasen, någon last måste man ju ha. Ja, måste trösta mig med det.

Apropå Get Ya freak on.

Har ni som också är beroende av dans tänkt på att man känner sig om en inföding när man rytmiserar kroppen till den?? Klädd i blad och snören svänger man runt i en mörk, fuktig djungel. Det enda som hörs är apskrik och rasslande buskar. Regnet forsar ner och myggen bits. Men det gör inget, trancetillstånd ni vet.

Som jag nämnt i en annan artikel tror jag inte jag är född i det kalla, stela Sverige egentligen. Snarare på en dans-musik ö. Jaja... Kan inte låta bli att fundera på det.

Ne. Nu ska jag ta och svänga om lite innan jag kryper till kojs och drömmer om morgondagens danslektion.

dddddd-dddddd-dddddd
Get ya freak on!

Av Marita Söderström 28 sep 2001 09:55