Grundlösa domslut efter Göteborg?

Göteborg var i juni 2001 platsen för ett av de mest spektakulära och våldsamma upplopp som ägt rum i svensk rättshistoria. Den närmaste parallellen som går att dra är dessvärre till Ådalen 1931.

Jag skrev i samband med EU-toppmötet i Göteborg några debattartiklar på debattsajten Sourze. Artiklarna var ett uttryck för den vanmakt jag kände när jag såg hur ett antal individer under politiska förtecken gick till angrepp mot demokratin. Jag kände oro inför vilka konsekvenser
detta skulle komma att få för gemene medborgares grundlagsskyddade rättigheter och den öppenhet vi under så lång tid har haft i Sverige.

Allt detta och mycket mera riskerar att inskränkas som en effekt av våldshandlingar utförda med politiska förtecken.
Politiskt våld begås av individer vars handlingar skall prövas juridiskt och individuellt. Det som inträffade i Göteborg var att ett fåtal i jämförelse med dem som var tillresta för att manifestera under fredliga
former extrema aktivister kom i direkt konfrontation med bland annat polis.

Det råder för mig ingen tvekan om att syftet med extremisternas våld var att med till buds stående medel skada sina avhumanifierade fiender. Denna process med avhumanifiering och att ändamålen helgar medlen är
inget unikt för Göteborg utan förekommer inom hela spektrat av politisk våldsutövning från höger till vänster.

Effekten av denna typ av politiskt våld är svår att förutse. I min mening riskerar grundlagsskyddade medborgerliga rättigheter att inskränkas såväl som att kommunikationen mellan den politiska makten och olika folkrörelser riskerar att försvåras. Detta som en bieffekt av vad ett fåtal aktivister ägnar sig åt.

Det enda resultatet av politiskt våld är att samhället tystnar och dialogen tynar bort. Jag vill inte leva i ett samhälle som tystats av några få extremister hemmahörande i vänsterns såväl som högerns periferi.

Är domarna för hårda? Jag har inte tillräckligt med information för att diskutera enskilda domslut, dock har funderingen väckts av den pågående mediala debatten.

Att domarna är hårda ter sig som självklart, det diskuteras medialt att det döms avsevärt hårdare än vad som tidigare varit brukligt i Sverige.

Mot den bakgrund upploppen i Göteborg utgör ter sig för mig högre straffsatser som försvarbara, detta då det som jag skrev ovan inte längre handlar om några få gärningsmän och offer utan om hundratals aktivister och drabbade. Jag erinrar mig att det även efter Ådalen utdömdes hårda straff för dem som ledde upploppen. De i framtiden kommande utredningarna kring domsluten kommer förhoppningsvis bringa klarhet i huruvida domsluten varit oproportionerligt hårda.

Av Johan H. A. Okker 24 sep 2001 11:30