Soul från himlen

Det var en sen kväll framför TV:n någon gång i augusti, när jag hörde henne för första gången. Jay Leno hade avverkat sina bästa skämt och jag befann mig halvvägs in i sömnens lustgård.

När jag sträcker mig efter kontrollen för att stänga av, presenteras nästa artist. Någon ung begåvning som blandar klassiskt med R&B. Fem minuter senare är jag uppfylld av ett sällsamt rus som bara kvalitativ musik kan leverera. Alicia Keys tog mitt musikaliska hjärta med storm.

Uppväxt i USA:s Manhattan, drillades Alicia tidigt inom musiken. Hon studerade sång och piano på Professional Performance Arts School och fann sitt kall. Hennes mamma lär ha sagt "Du kan ge upp allt, men sluta aldrig med dina pianolektioner". En uppmaning som har gett utdelning. Etta på Billboard, drygt 2 miljoner sålda skivor och ett pris som bästa nya artist på årets MTV Video Music Award.

Med en djup och själfull röst skapar Alicia Keys en fusion mellan klassiskt och soul. På fullängdsskivan "Songs in A-minor" inleder hon med Beethovens månskenssonat ackompanjerat av soft beat. Helgerån i vanliga fall, men här så snyggt gjort att det bara går att kapitulera. Clive Davis, som upptäckte Whitney Houston måste ha jublat när han tog 20-åriga Alicia under sitt skivbolags vingar. Med några få undantag, har Alicia både skrivit och producerat allt material på skivan.

Hennes tidiga inspirationkällor som Biggie, Nirvana, Nina Simone och Mozart ! resulterar i en ytterlig mångfald och samtidig kontroll. Hon vill inte själv sätta en stämpel på sin musik, utan låter lyssnaren själv avgöra om det är R&B, hiphop eller soul. För mig är det soul från himlen.

Det unika med låtarna, inte bara "Fallin" som har spelats flitigt överallt, är att de kan anpassas efter lyssnarens öra. En klassiskt tränad musiker kan höra uppbyggnaden, vi kan kalla det tonernas grammatik, som både finns i melodin och bakgrunden. En person i medelåldern kan tycka om musiken för dess harmoni, och den yngre generationen lyssnar för låtarnas snygga beat. Denna tillgänglighet för så många, är kanske det vinnande konceptet för Alicia Keys.

Att beskriva skivans alla låtar skulle vara som att beskriva hur man kysser någon; det är först när man upplever det som man kan relatera till det. Är däremot Dangelo, Donny Hathaway eller Roberta Flack något som intresserar, kan jag starkt rekommendera Alicia Keys musik.

Om du kanske undrar varför skivan heter "Songs in A-minor", så syftar det på hennes favorittonart som är a-moll och hennes förnamn som börjar med A. Ingenting är lämnat åt slumpen...

Alicia Keys har nyckeln till framgång i sin hand.

Av Susanne Delastacia 19 sep 2001 09:47