BTV-Body Television

Robyn, kommer ni ihåg henne? Ni vet den där tjejen som för några år sedan slog igenom med hitlåten "Do you really want me"? Förhoppningsvis så gör ni det.

Vid sexton års ålder slog hon alltså igenom. Då var hon något kaxigare, något mer utmanande, något mer brunbränd, något mer vågad, något mer plutigare. Dessa något mer plus hennes röst gjorde henne omåttligt populär. Var är hon nu då? Jag kan väl aldrig tänka mig att hon slutat göra musik? Sist jag hörde henne var förra sommaren med låten "Main thing". Underbart att höra henne igen. När jag hörde låten tänkte jag att det var en självklar hit, men där misstog jag mig ganska rejält. Var det jag som blivit mossig eller vaddå? Äntligen kom det en bra låt med skönt sound från en ung begåvad kvinna. Äntligen hör jag en låt från en ung kvinna som byggt sin låt på musikalitet och stil. Äntligen.

Jag blev alldeles varm i kroppen när Main Thing tjöt på högsta volym i postbilens högtalare. Jag var nog en av världens lyckligaste brevbärare när P3 äntligen spelade den. Inte för att överdriva eller så men jag blev lugn. Lugn av att höra lite musikalitet. Än var kanske inte hoppet ute. Men så blev det inget mer. Musikaliteten blev tydligen rädd och försvann igen.

Jag väntade, väntade och väntade på något skriveri om "come-back", "musikalitet före utstyrsel", "röst före bröst". Men nej, det blev ingenting. Tyvärr. TYVÄRR. Det blev ingen Robyn igen. Det blev ingen musikalitet. Och då undrar jag. Varför? Var låten dålig? Svängde den inte? Sjöng hon falskt? Spelade dom fel? Doade doatjejerna i otakt? Var det fel rytm? Sjöng hon i fel tonart? Nä, inte för att jag är världens bästa "musikvetare", men så vitt jag vet fanns det inget fel med den låten. Ingen sjöng falskt och ingen sjöng i fel tonart. Det var inget fel på den. Det var bara det att det inte gick att dansa porrdans till den. Det var inte en pluta-med-läpparna-låt. Det var inte en pressa-upp-tuttarna-till-hakan-låt. Och det var heller inte en kom-och-ta-mig-jag-vill-ha-dig-låt. Alltså dög den inte.

Då blev jag rädd. Var tar alla riktigt begåvade vägen? Vart? Var får dom tillfälle att visa sina talanger? Sina musikaliska talanger? Ibland funderar jag starkt på att starta en musiktvkanal där man får, obseverva får vara:
Brunett
Kort
Icke-anorektisk
Plattbystad
Kille
Icke-Amerikan
Orakad
Påklädd
Musikalisk
Framförallt det sistnämnda. Jag tycker liksom att det är det det oj, vad många det det blev handlar om i musikbranschen. M U S I K A L I T E T . Om det nu ska vara så att det är kroppen som säljer och inte musikaliteten så borde man döpa om hela pop- och musikbranschen till kroppsbranschen. Då kan jag acceptera det. När dom döper om MTV till BTV. Body Television. När MTV Music Awards döps om till BTV Body Awards. Då är jag med. Då är det helt okey att sälja kroppar. Då lovar jag er att jag inte kommer gnälla ett dugg. Men så länge dom kallar det för musikbransch, då fattar jag absolut ingenting.

Ska även tillägga att det faktiskt finns artister som inom den så kallade musikbranschen är snygga OCH musikaliska det ni som t ex Red Hot Chili Peppers, Lauryn Hill, Kelis, Destiny´s Child, tänka sig, det trodde ni inte va?, Madonna, Kylie Minouge, och det finns säkert fler. Men så länge man låter grupper bestående av bröst och ett par plutande läppar få ta plats i musikkanalen MTV, då tänker jag gnälla, klaga och bråka. Så länge man inte byter namn på hela konkaronget konkarong uttryck som norrländska Håkan i Robinson kallade lag nord och syd när de traskade in på deras ö så tänker jag klaga och bråka.

Kanske växer jag ifrån det någon dag, kanske accepterar jag det någon dag, men det hoppas jag verkligen inte. Det kan ju förstås vara så att det är jag som fått allting om bakfoten. Kanske vet jag inte alls vad musik handlar om. Det kanske handlar om att sälja kroppar? Så för att vara på den säkra sidan har jag slagit upp ordet musik i Bonniers svenska ordbok. Ordet musik lyssna till något, höra. Där ser ni, mina funderingar kanske inte var så tokiga ändå...

För att sammanfatta det hela: Musik är enligt mig och Bonniers Svenska ordbok något man hör och inte ser. Därför anser jag att pop- och musikbranschen borde byta namn. Så det så.

Av Marita Söderström 17 sep 2001 09:30