Jävlar vad jag är trött på singlar!

Alltså jag hatar inte singlar som människor. Men jävlar vad trött jag är på denna trend som infinner sig just nu. "Sex and the City" och "Bridget Jones". Ryser vid tanken. Alltså så här:

Det är väl så att man har olika perioder i livet, en period är man kanske singel och nästa har man ett förhållande. Eller man kanske förresten vill vara singel och trivs med det. Visst, men upphaussa inte detta "enmanstillstånd" till en trend med patetiska 30-åringar verkar vara dessa som är överrepresenterade i kategorin som klär sig i fjortiskläder och pratar en massa patetisk smörja. Nu generaliserar jag grovt här, men det förstod ni säkert utan att jag behövt skriva det.

Sedan finns de singlar som tillhör en kategori som säger sig vara på jakt efter en man. Men då är det lite intressanta krav de har också. I en tidning läste jag nyligen ett reportage om singlar. Där var en kvinnlig singel på jakt efter en man där det mellan henne och honom skulle råda den "perfekta personkemin". Finns den?

Sedan var det en som ville ha ett förhållande men ändå vara fri. Öh, hur är man det i ett förhållande? Visst, det är väl klart att man ska få ha krav och inte ta första bästa men är inte ovanstående krav lite väl ouppnåeliga?

Sedan verkar det bli också som en del singlar ser ner på en när man är gift eller sambo. Precis som om: "Jaha, du är en sån där kuvad typ som inte bryr dig om din individuella utveckling". Detta har jag upplevt själv flera gånger.

Nog fan kan man ha kul och utveckla sig fast man är gift eller sambo. Ge fan i att skapa trender när det gäller mänskliga relationer.

Och du, var singel om du känner för det eller var gift eller sambo om du känner för det!

Av Helena Olsson 14 aug 2001 14:10