Det här är ett lösryckt kapitel ur min byrålådebok jag jobbar på. Jag har tidigare publicerat några enstaka kapitel ur den här på Sourze, ni kan hitta dom om ni skriver Suzanne i Sourze sökfält och tittar efter "Utan diskborste i USA"
Kort beskrivning av boken: kort inledande kapitel, fyra kvinnoöden som man bara nuddar snabbt vid; bakgrund till personen i boken, Emma, mor till Clara, mor till Eleonora, mor till Kerstin som är mor till huvudpersonen.
Emma har fått ett par örhängen av sin man som går från mor till dotter och sen hamnar hos huvudpersonen i boken.
Huvudpersonen i boken benämns aldrig vid namn utan jag följer henne som "hon". Historien handlar om hur hela hennes liv förändras tack vare IT.
Boken handlar om hennes senaste levda två-tre år och snuddar ibland i tillbakablickar som plockar upp händelser i hennes tidigare liv och hur dom format henne till att bli det hon är i dag och hur hon vågar språnget ut i det totalt okända.
Boken slutar med ett kort kapitel om vad hon är och gör i dag.
Dave är solbränd är ledigt klädd i jeans och har solglasögon. På huvudet så har han en snusnäsduk knuten i snibb. Han har inget hår, det försvann bara en dag. Han hade långt hår i hästsvans och en dag lossnade det bara. Han hade en sjukdom med ett latinskt namn.
Dave var en stor stark kille med en otrolig egen vilja, ibland för mycket vilja. Han var den som ofta hamnade i ordkrig och avslutade med att slå nån på käften. Hans fru var rädd, han hade fått lova innan han åkte till Carlisle , no jail and no bail.
Han var specialist på att avsluta fredagarnas bartur ute på stan i cell. Han gav sig aldrig när han hade fått för sig nåt. Och anledningen till att dom två kom så bra överens var nog att bägge var like envisa. Dom hade ju bråkat om det simpla attachmentet som hon sänt till Dave och som han felaktigt tagit som ett virus.
Hon hade inte vikit en tum,, hon hade mailat honom regelbundet och vägrat att inse att han var borta bara för att han var envis och vägrade erkänna att han hade haft fel. Hon tror att det är därför som hon har en speciell plats hos honom.
Daves fru var med i bilen, när Dave hade förstått att det var sant att hon verkligen skulle komma så hade han berättat för sin fru. Hon blev givetvis orolig. Dave hade skickat ett mail där det stod : No love honey, my wife insists on following. Att han var så kaxig och tog för givet att hon skulle kasta sig i armarna på honom.
Han hade varit en riktig kvinnotjusare innan han gifte sig. Han hade träffat sin italienska fru när han var 35 år gammal. Hans fru hade pratat i ett radioprogram och Dave hade kastat sig i bilen och åkt ner till radiostationen.
Dom hade gift sig inom en månad.
Hon hade läst mellan raderna att hans fru hade fått stå ut med mycket. Dave var ingen rar social människa som socialserade för nöjes skull. Han var en ensam varg som kom i kollision med nästan alla som han pratade med.
Hon hade kommit Dave väldigt nära under dom timmar dom hade ICQ:at. Dom hade pratat om allt, bilar, familj, jobb, relationer, allt , allt, allt. När man sitter under flera timmar varje vecka och pratar med varandra via datorn så blir det ju så utlämnande. Han talar nog mer om vad som rör sig i hans huvud än vad hans fru vet om.
Det känns som om dom alltid känt varandra. Det enda dom inte har gjort är att ha sett varandra. Dom har aldrig bytt foton, även fast hon har en scanner hemma och kan scannra en bild och skicka den på bara några sekunder.
Hon har förstått att det är väldigt känsligt för honom att prata om att han tappat allt sitt hår och hon inser att om hon skickar foto på sig själv så skulle inte han må bra av att inte skicka ett på sig själv. Dom ska bara umgås som vänner och vänner behöver inte värdera varandra med foton. Vänner accepterar varandra vad dom är inte för ett utseende.
Därför så står hon i Harrisburg utan att veta hur Dave ser ut mer än att han vid ett tillfälle framför datorn hade avslöjat att han inte har något hår.
Dave hade varit ute sent en natt och spelat kort och blivit rejält på fyllan, när han kom hem så hade han satt sej framför datorn en tidig lördag morgon vilket var hennes lördags förmiddag. Han hade varit full och pratat ut ordentligt om sin förlust av håret och han hade aldrig mer pratat med henne om det.
Nu sitter hon i hans pickup, ryggsäcken ligger på flaket och hon känner Daves frus orolighet inför hur det ska gå.
Hon tittar henne i ögonen och ler och koncentrerar sej helt på att få henne att känna att hon inte är något hot utan att hon bara ska träffa Dave för att ses som vänner och åka på en utställning tillsammans.
Hon vet att hans fru tycker om gamla saker och att hon går på loppmarknader och köper smycken för att både sälja och behålla själv, så hon har tagit med sig ett par gamla örhängen som kommer från hennes mormor och hon ger dom till henne. Det är ett par silver hängen med blankslipade partier och dom ser verkligen antika ut.
Hon bemödar sej verkligen med att visa att hon inte har någon som helst tanke på att försöka ta Dave ifrån henne och inte har tänkt ha någon affär med honom. Fast hade hans fru inte följt med så vet man ju inte vad som hade kunnat hända.
Dom börjar prata om antika smycken och Daves fru tittar på dom guldörhängen hon har på sej och säjer: "woow, tänk om man fått ärva någonting sånt själv!"
Dave har grälat med sin fru på vägen till Harrisburg. Hon har läst fel på kartan ett par gånger och han är väldigt missnöjd med henne och han vädrar det öppet. Det är pinsamt, men hon vet ju hurdan han är.
Man ska inte vädra sin fru inför någon annan och absolut inte när hon är närvarande, usch så pinsamt. Hon tar hennes parti och ber Dave lägga av.
"Dave, cut it out ! stop it! I dont wanna hear about it!"
Dave kallar sin fru för några fula svordomar och könsord precis som om hon inte hade varit närvarande. Nu blir hon härsken och säjer:
"I aint interested in you badmouthing your wife, shut up Dave, or I will leave the car!"
Hon känner att hon är ute på gungfly, kliva ur bilen mitt i USA, men va fasingen, hon vill inte höra Dave mässa om sin fru när hon är med. Dave tittar på henne och flinar. Han liksom testar om hon verkligen är lika rakt på sak som hon varit när dom mailat och pratat med varandra i telefon, och det är hon.
Hon kan aldrig hålla tyst när det är något som hon inte tycker om eller är orättvist. Dave ler när han kör vidare. När dom kommer till en bensinstation så kliver Dave ur för att tanka och hans fru ber henne inte bry sej om Dave utan bara nonchalera honom. Hon är rädd för honoml. Det riktigt luktar att hon nog har åkt på några rejäla proppar av honom.
Hon kliver ur bilen och går ut till Dave, tittar på honom och flinar och säjer rakt av :
"I aint your wife and I dont like when you behave like that!"
Dave skrattar och säjer :
"Come here!"
Han lägger den fria armen om henne och kramar om. Han berättar att han varit så less på sin fru och hennes nervositet inför att åka till Harrisburg så han blev babblig som en kärringl. Han skrattar åt sej själv.
Hon tar upp sina pengar och erbjuder att betala för bensinen. Dave vill inte ha hennes pengar och dom skrattar tillsammans åt hans kärringbeteende.
Inne i pickupen sitter hans fru och ser ängslig ut till att börja med, sen ler hon när hon inser att Dave är på samma våglängd som den tillresta europeiskan. När dom åker vidare så sätter Dave på radion och sjunger samtidigt som han kör.
Väl framme i Carlisle så bestämmer dom att dom först ska kolla in utställningsområdet och campingen. Det är tät trafik genom den lilla staden, men man förstår att det inte är någon normal trafik i den lilla staden.
Det cruisas genom staden! Det är amerikanska Fordar av olika modeller och år som glider fram och åter på den långa gatan som går genom staden. Det är alla som är där för Fords stora årliga "loppmarknad" eller swap meet som det heter.
Dom hittar var campingen är och får veta att om dom kommer en timme senare så behöver dom inte betala för första dagen. Så dom åker in till stans centrum och hittar ett litet café med bord utanför direkt vid stora gatan. Dave är orolig för att lämna pickupen med all utrustning på flaket utan tillsyn, men dom får en parkeringsplats direkt utanför caféets dörr.
Caféet är lite udda. Kunderna kan sitta i skyltfönstret och dricka kaffe. Det har nog varit en affär med skyltfönster tidigare och man är direkt uthängd om man sitter där. Det finns italienskt kaffe så hon väljer det och en stor bit mörkbrun kaka.
Det italienska kaffet är starkt varnas hon för. Javisst tänker hon, kaffet hon fått hittills i USA har varit lank, så det här kanske blir som normalt svenskt kaffe. Det smakar perfekt, precis som vilket svenskt kaffe som helst. Hon njuter av kakan och tar sen en cigarett.
Hon har med sig lite foton hemifrån som hon låter Dave och hans fru titta på. Det känns nog lite lugnare när hon sett att europeiskan faktiskt har ett eget hus och barn i Europa och nog inte tänker röva bort Dave.
Dave hämtar sin kamera ur pickupen och börjar fotografera alla bilar som passerar. Han tar några bilder på en cougar som åker sakta förbi och han ropar:
"Hey, do you have cars like this at home?"
Hon ler och nickar. Hon ropar till honom:
"Du skulle se en cruisingkväll på sommaren i Stockholm, säkert flera hundra bilar inne city på en kväll!"
Dave skrattar och sätter sig bredvid henne, tar hennes cigarett utan att fråga och röker ett par bloss. Det känns som om han kommit på rätt köl nu och relationerna mellan alla tre är på plats. Han har antagligen varit mer än rädd för vad som skulle hända när hon träffade hans fru.
Av Suzanne Ek 25 jul 2001 10:32 |
Författare:
Suzanne Ek
Publicerad: 25 jul 2001 10:32
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå