Privatisera kungen

Sverige har en kung. Tänk på vad det innebär. Historiskt har kungens roll varit diktatorns som styr landet efter eget huvud. Dagens kungar i västvärlden är i stort sett maktlösa marionetter men fyller ändå en funktion.

Kungen får sin position genom arv, revolution eller i undantagsfall genom ett auktionsförfarande. Det var så Bernadotterna kom till makten i Sverige. De köpte sig ett land med hjälp av bra kontakter bland de styrande i stormakten Frankrike och säkert en massa mutor. Det senare är inget jag kan bevisa men diktaturer, som Sverige var vid den tiden, brukar vara genomdränkta av sådant. Kungarna har sedan överlåtit sitt ämbete till sina barn eller andra nära släktingar vid dödsfall och så har vår kung, Carl XVI Gustaf, blivit med kungarike. Carl Gustaf har alltså inte gjort annat för att förtjäna sitt ämbete än att födas med rätt föräldrar. Det är alltså omöjligt för Sverige att avgöra om en blivande regent är lämpad och kapabel eller inte.

Rent filosofiskt och etiskt kan det inte vara rätt att ärva ett statligt ämbete men om nu kungen visar sig vara lämpad för sin krona och lönsam för landet kan man på något sätt avskaffa den odemokratiska urvalsmetoden? Ja det kan man. Men först; vad är fördelarna med dagens kung?

Riksdagen har tagit bort all officiell makt från den gode Carl och hans Bernadotter. Han är sedan 1974 endast en representationsfigur för Sverige, eller mer precist för Sveriges storföretag. Tydligen ger han valuta för pengarna både från ett företagsekonomiskt och från ett nationalekonomiskt perspektiv. Saken är den att det inte är storföretagen som betalar Kungens notor utan skattebetalarna. Och vad får skattebetalarna för valuta för sina kungabidrag? I reda pengar inte ett öre men det visar sig att nationalkänslan stärks av Kungen bland Sveriges monarkiförespråkare, i dagsläget över 80 procent av landets befolkning.

Här finns alltså utrymme för statliga rationaliseringar. Börsintroducera kungahuset och låt storföretagen betala alla kostnader för hans och hans familjs leverne. Resultatet blir att industrin kan använda kungen mer effektivt och folket får behålla sin nationalsymbol. Medborgarna kan heller inte invända mot urvalsmetoden av en ny kung då företag anställer vilken personal den vill. Sedan ligger det givetvis i företagets ekonomiska intresse att anställa någon som folket står bakom och som kan rättfärdiga titeln kung. I annat fall är han ju inte den dörröppnare utomlands han kan vara.

Alla hovets och kungafamiljens tillgångar i aktier och egendom bör tillfalla staten och hållas utanför aktiebolaget. Sedan får kungen äska pengar ur sitt bolag för att köpa loss nödvändiga attiraljer för att behålla sin kungaimage. Det skulle nog räcka med Slottet i Stockholm och kanske det i Drottningholm men det får företaget själv bestämma.

Det finns ett litet problem med en privat kung dock. Det är kungens indirekta makt i egenskap av nationalsymbol. Här måste lagstiftning först binda kungaföretaget till nationen Sverige och sedan noggrant övervaka att han inte utövar denna makt. Det fungerar ju hjälpligt idag så det bör inte vara några problem att få det att fungera även när kungahuset är ett privat företag.

Av Andy Es 10 jul 2001 14:39