Knull och knäckebröd

Du ligger på golvet och äter knäckebröd och stirrar dig död i taket.
Klipp.
Du sitter vid en dator och försöker förstå vem du är. Men bewhoyouare.com säljer bara dyr litteratur som frälser själen för dollars.
Klipp.
Du sitter på krogen och försöker introducera dig själv för någon som såg ut som en fin människa. Nu stirrar bara den fina människan lidelsefullt i taket.
Som du.
Och du sitter på jobbet och ringer telefonsamtal till dig själv bara för att det inte ska vara tyst som igår.
Klipp.
Du sitter framför teven och ser på något som inte alls intresserar dig. Fjärrkontrollen är trasig. Du sätter dig framför teven. Du tycker det är fint när människor gråter men själv är du tom som alla andra freaks.
Övertoning.
Sitter i festernas innersta och ser fötter stampa golv och spyr på blickar som säger:
Kom.
Knulla mig.
Men ibland kan du sätta på någon fin skiva eller få nån trevlig fylla som gör att du kan glömma allt det där ett tag.
Detta med att vara människa.
Du behöver inte ens bry dig om vilken sida på tigerhjärtat du ska vara: Där allt rasar.
Eller där det bara är tyst.

Och sen när du ska gå och lägga dig kommer du på att du är hungrig och att du kanske vill lyssna dig sömnig en gång till. Repeat. Hackhackhack när skivan åker i spelaren. Och innan låten börjar ligger du på golvet och stirrar dig död i taket. Och det är inga liemän eller fester eller avsaknad av liv som får dig att göra det.
Det är detta med att vara människa.

Och du vill vara en sån som har det lätt, som förenklar livet så att det handlar om bara äta, sova, knulla och däremellan försöka ha kul och tjäna pengar. Och du tänker det som du aldrig säger till dina vänner: jag vill vara en sån. En ytlig människa.
Så att jag slipper ligga här.
Bara ett litet tag.
Och det rusar godståg, panik och politik och reklambudskap som "härda ut" genom huvudet, du försöker göra dig av med allt onödigt som gått genom dig för att du måste få vara dig själv där i mörkret.
Du är 22.
Eller 15 och ett halvt.
Eller 38.
Men fan inte 10.

Och du undrar om du kisar på mörka konturer som fortfarande ser ut som monster - med samma trötta ögon som är din mammas eller pappas.
En skalle på högvarv. Hjärtat hittar en ny botten att slå i.
Repeat. Lång natt.
Ska du köpa soffan som binder ihop ditt rum på ett smakfullt sätt?
Ska du ta tag i dig själv, eller hamna på röven som alla andra? Hackhackhack. Repeat. Det går snabbare nu. Du tänker på när du blev döpt i skoltoaletten. När du blev av med oskulden i en snödriva. När dom sa att du var "okoncentrerad" på kvartssamtalet. På könssjukdomarna du aldrig fick. På filmskådespelare och människor som är bra på att spela sig själva. Sån som du inte är.
Hackhackhack.
Och du vill bli förlöst. Vore lättare om du var miljonär. Ett litet IT-företag. Om du slapp tänka. Om det fanns LSD i kylskåpet.
Klipp.
Du gnider knäna mot mattan så att formaldehexedrinet i den ska ånga upp och du kan somna in.
Du ser på dina röda knän och tänker: frontallobotomi.
Om dom skulle se dig nu. Gamle rodeoclown. Sätt dig på Centralen med en skylt så att dom kan ge dig växel till självmordsbåset.
Hackhackhack.
Det var enklare när man var 10.
Och nu är du ensam men det är å andra sidan det enda förhållandet du står ut med.
Ha det bra, säger du till dig själv. Bli inte bitter så går det bra. Lyssnar av telefonsvararen en sista gång om nån ringt medan du var på toaletten. En sån där tyst, nattlig signal.
Mellan kom knulla mig och ställena dit hjärtat tvekar att gå finns bara du, skivan och knäckebrödet.
Hackhackhack.
Till svart.

Av Johan Melin 29 jun 2001 09:25