Bytes: gitarrhjälte mot kvartett

Utanför den står vi och väntar på att få ta del av dess innehåll. Det är halvfullt. Exakt klockan 20.45 kommer tre personer, den ena mer sliten än den andra ut på det svarta scengolvet. Det här kommer att bli mycket intressant.

Bandet heter J Mascis & The Fog och jag har nog aldrig sett en så märkligt avväpnande trio. Basisten ser ut som en hemlös. Gitarristen Mascis själv ser ut som en gammal tant. Trummisen ser inte ut överhuvudtaget. Första låten är basistens: han ylar och frustar, skakar och misshandlar. Låter sådär. Vid nästa låt händer någonting. Publiken vaknar till. Mascis gitarr är hur jävla hög som helst. Utan hörselskydd skulle min stackars trumhinnor strimlas i små, små skivor. Ja, det är så högt. Konserten fortsätter på samma ryckiga sätt. Plötsligt står en av roddarna framme och gapar vid micken. Och hoppsan, där var visst den gamla Cure-dängan "Just Like Heaven".

J Mascis har oket att bära upp den fantastiska Dinsaur Jr-tiden på sina axlar. Något som han nog måste vänja sig vid. Det lyfter faktiskt så fort han rör vid låtar som "The Wagon" och "Little Fury Things". Även om han sjunger falskt. Men sammantaget känns J Mascis & The Fogs mer som ett trögt hobbyprojekt.

200 meter längre bort har det Göteborgsbandet Bad Cash Quartet ett par timmar tidigare precis inlett sin konsert. Jag har inga egentliga förhoppningar utan står tryggt längst bak och väntar på att bandet skall inta scenen. Bandets första skiva spelades när medlemmarna endast var 15-16 år gamla. Det är nu det skall bevisas att man är intressanta nog att släppa ett andra album där dessutom ingen hänsyn till ålder kommer att tas.

Frontmannen är en trevlig uppenbarelse med en släpigt skränig sångröst. Sjunger hellre än bra. Perfekt för ett band i denna genre. Efter två stabila låtar spelas singeln "Big Day Coming", Bad Cash Quartets första steg mot en bredare publik. Den är lysande, men det visste jag redan om. Vad som överraskar är det efterföljande materialet. Tajt popmusik som snabbt sätter sig i huvudet på lyssnaren. Melodier som slingrar sig utmed Teaterladans gamla träväggar. Kvartetten verkar ha en riktigt bra skiva på gång.

Jag är säker på att Bad Cash Quartet har både inspirerats av och lyssnat på Dinosaur Jr. Denna dag på Hultsfreds-festivalen 2001 uppträdde de både med vitt skilda förutsättningar; Bad Cash Quartet i den trånga Teaterladan och Mascis med sitt kompband på den stora Pampasscenen. Här stod entusiasmen mot rutinen. Ivern mot vanan. Vinnaren får ni utse.

Av Theodor Holmer 18 jun 2001 12:10