Hellre rasist än olärd?

Till min artikel "Stort test: vilken skoltyp är du?" fick jag en kommentar av signaturen "gisela" som löd: "om det är mindre viktigt att lära sig pythagoras sats i skolan än sådant som man lär sig ändå, vad är egentligen meningen med skolan? livserfarenhet skaffar man sig väl ändå? jag vet inte hur det är med dig men jag har ett liv utanför skolan. när jag går i skolan vill jag lära mig sådant som man inte redan kan..." osv.

Jag är medveten att man kan tolka kommentaren olika, men jag förstår det som att hon menar att i skolan ska man lära sig de "förnuftiga" saker man lär sig i dag - lära sig att bli människa får man göra hemma.

Den här artikeln är tillägnad alla som tycker så. Jag har tre saker att säga er:
1. Jättebra, verkligen, att vissa har ett fint "liv utanför skolan" där de kan lära sig viktiga saker i min artikel nämnde jag till exempel "engagera sig, vilja förändra världen och framföra sina åsikter" - jag antar att det är det signaturen "gisela" menar att hon lär sig hemma.

Men det vore ännu bättre om de kunde förstå att alla inte har samma förutsättningar.

Möjligheterna att lära sig saker i ett "liv utanför skolan" är nämligen olika: en tolvårig pojke som blivit mobbad sedan lågstadiet, till exempel - hur ska han kunna känna att han kan förändra världen i sitt "liv utanför skolan"? Eller en femtonårig pojke som, av någon anledning, fått i sig sexistiska och rasistiska åsikter. Föräldrarna bryr sig inte. Hur stor är chansen att han ska gå hem till sitt "liv utanför skolan" och läsa Under det rosa täcket?

Undersökningar visar dessutom att barnens resultat ofta hänger samman med föräldrarnas utbildningsnivå. Livet utanför skolan erbjuder olika möjligheter. För de som inte har dem hemma, bör de finnas i skolan.

2. Jag vet inte hur er omgivning ser ut, men när jag tittar mig omkring så är långtifrån allt vackert och skirt.

I den lilla staden där jag bor våldtas sextonåringar, tjugoåringar knivhuggs för sin hudfärgs skull, kompisars kompisar knarkar ihjäl sig och så vidare. Vissa människor lär sig uppenbarligen inte tillräckligt mycket om att förändra världen, medmänsklighet eller människovärde i sitt "liv utanför skolan".

Bör det inte vara skolans uppgift att lära dem det då? Eller ska den säga "det är okej om du har rasistiska åsikter, bara du kan den kemiska beteckningen på väte?".

Visst inser jag att skolan inte kommer att kunna stoppa alla våldtäkter och knivslagsmål. Men frågan är vad som skulle kunna påverka dessa människor mest: att lära sig alla världens floder eller att lära sig att alla människor är lika mycket värda?

3. I Lärarnas tidning nummer 11 kan man läsa att det finns "sociologiska studier som visar att höga betyg har dålig korrelation med hur man lyckas i arbetslivet. Det är tydligen två helt olika saker att vara bra i skolan och att vara bra i arbetslivet. De mest framgångsrika har nästan alltid medelmåttiga betyg."

Och jag är inte ens förvånad. För vad tror du betyder mest inför en anställning: att man är trevlig, glad, visar vad man är bra på och vågar stå för det man tycker eller att man vet vem som uppfann mjölkseparatorn, industriella revolutionens orsaker eller Strindbergs alla verk? Och vad av detta går på betygen i skolan i dag?

Skolbarn i dag mår dåligt. Många är deprimerade. Har problem hemma. Stressade. Prestationsångest. Känner sig otillräckliga både i skolan och hemma. Rör på sig alldeles för lite. Sexåringar har tinitus. Femtonåringar blir utbrända.

De mår inte bättre av att proppas fulla med fakta om historiska förlopp eller kemiska processer. De behöver ses som människor och få stöd som sådana. För viktigast måste vara att människorna i vårt samhälle mår så bra som möjligt, inte att de kan periodiska systemet.

Jag vill att skolans mål ska vara att göra varje elev till en självständig, självsäker och god individ som har möjlighet att ta sig fram i en tuff verklighet som finns "utanför skolan". Även om det kan betyda att några färre timmar i veckan ägnas åt romarrikets kejsare, en stads definition eller ett bergs uppbyggnad. För hur ofta har man nytta av att kunna Pythagoras sats? Hur ofta har man nytta av att våga stå för sina åsikter, kunna diskutera med andra och kritiskt granska? Jo, så gott som varje dag. Och hur ofta har man nytta av att känna sig värdefull och respekterad i såväl klassrum som i offentligt och eget rum? Jo, 24 timmar. Varje dag.

Av Sanna Linnea Gustavsson 31 maj 2001 09:17