Replik till Mikael Svensson i EMU-debatten

På ett par år under början av 1990-talet minskade svensk inhemsk efterfrågan med 10 procent och arbetslösheten ökade från fyra till 14 procent. Inflationen minskade från 10 procent till ett par procent och realräntan fyrdubblades. De offentliga underskotten ökade från noll till 13 procent av BNP. Hushållens sparkvot ökade med 13 procentenheter.

Finansiella avregleringar, skattereform, ecu-anknytning och kronförsvar omvandlade en internationell lågkonjunktur till en svensk depression. Statistiken är entydig i det fallet: när de "nödvändiga strukturreformerna" genomfördes föll BNP. Ledande socialdemokrater medger nu att nittiotalsdepressionen till stor del orsakades av deras vilja att kvala in till EU/EMU. Massarbetslösheten blev bara ett av medlen att nå målet. Så var det med "Näsvalls ensidiga beskyllningar på låginflationspolitiken".

Faktum är dock att anslutningen till EU och anpassningen till EMU tvingar oss att underkasta oss EU/EMU:s normbundna ekonomiska politik. Den främsta normen är låg inflation och tanken, allt enligt NAIRU-teorin, är att arbetslösheten skall fungera som regulator för inflationen. Den amerikanska centralbanken till exempel är instruerad att på effektivaste sätt främja målsättningarna högsta möjliga sysselsättning, stabila priser och måttliga långräntor maximum employment, stable prices and moderate long-term rates. Sveriges Riksbanks enda instruktion är att upprätthålla inflationsmålet - två procent inflation - till vilket pris som helst. Låginflationspolitiken inom EU/EMU är utan tvekan beroende av arbetslösheten.

Problemet med NAIRU-teorin är att den låga inflationen köps till ett för folkhushållet oerhört högt pris - samtidigt som erfarenheterna från USA visar att själva sättet att räkna ut NAIRU är lindrigt uttryckt godtyckligt. Mikael Svensson hävdar att skillnaden mellan de amerikanska ekonomiprofessorernas råd och EU/EMU:s norm är liten. För Sveriges del skulle skillnaden dock betyda hundratusentals arbetstillfällen om vi, istället för att underkasta oss det inflationsmål som Riksbanken ständigt underskrider, istället följde de amerikanska ekonomernas rekommendation. Underkastelsen till EU/EMU har onekligen försatt oss i ett tillstånd där den medicin som ordineras är farligare än den sjukdom den förväntas bota.

Av Kjell Näsvall 11 apr 2001 13:48