sourze.se

Svar till Mikael Svensson i EMU-debatten

Mikael Svenssons argumentation faller efter granskning, platt till marken.

Mikael Svensson tar exemplen Schweiz och Holland som bevis för att det inte finns något samband mellan EU/EMU:s inflationsmål och den höga arbetslöshet som hela det tänkta valutaområdet faktiskt drabbats av. Ett par andra exempel tillförda till diskussionen: till exempel vår egen ekonomiska historia och erfarenheterna från världens största ekonomi, USA, får dock Svenssons bevisföring att falla platt till marken.

I början av 1990-talet gick Sverige in i en politiskt beslutad samhällsekonomisk och statsfinansiell kris. 1980-talets finansiella avregleringar ledde till den beryktade finanskrisen. "Århundradets skattereform" var underfinansierad, de "dynamiska effekterna" uteblev och den förväntade dynamiken omvandlades till enorma budgetunderskott. Skattereformens stora betydelse för krisens uppkomst låg dock i att den drev upp sparandet med katastrofala 13 procentenheter. Vi drabbades av en politiskt beslutad efterfrågekris.

ECU-anknytningen 1991 blev upprinnelsen till en spekulationsvåg mot kronan där huvudaktörerna var de största svenska exportföretagen. Den övervärderade kronkursen försvarades in absurdum av Riksbanken med marginalräntor som året därpå kom att tangera 500-procentstrecket. Med ecu-anknytningen följde att Carlssonregeringen lämnade in en ansökan om svenskt EU-medlemskap. En formulering i 1991 års finansplan blev en signal om att det skett en omprioritering av den ekonomiska politiken: ----- "För att värna sysselsättning och välfärd måste den ekonomiska politiken med all kraft inriktas på att varaktigt nedbringa inflationen. Denna uppgift måste överordnas andra ambitioner och krav...".

Det inflationsmål som därefter sattes upp var inte bara godtyckligt, det har dessutom konsekvent underskridits. Under början av 1990-talet gick Sverige på ett par år från full sysselsättning till massarbetslöshet. Det berodde inte på ett förutbestämt och opåverkbart öde. Det berodde på den ovan nämnda förda politiken.

Mikael Svenssons ekonomistudier till trots, tarvar inflationsnormen uppenbarligen en särskild förklaring. EU/EMU:s normpolitik utformas av utbudsekonomer och monetarister som Duisenberg, Tietmayer, Solan och Trichet. Prisstabilitetsdoktrinen bygger på Milton Friedmans teori om NAIRU Non Accelerating Inflation Rate of Unemployment. Enligt NAIRU-teorin finns det en "naturlig" nivå på arbetslösheten, en nivå som inte får underskridas. Anledningen till att den statistik som redovisas numera bara tar med en del av arbetslösheten - den "öppna" dito - är anammandet av denna NAIRU-teori. Stabila priser köps således till priset av hög arbetslöshet.

Så till de lärdomar vi kan dra av USA:s erfarenheter. Våren 1996 publicerades en artikel skriven av de amerikanska ekonomiprofessorerna George Akerlof, William Dickens och George Perry, där bland annat det påstådda sambandet mellan inflationstakt och arbetslöshet, enligt NAIRU-teorin, förkastades. 1996 beräknades NAIRU till 6,5 procent i USA. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve, som tog intryck av ekonomernas slutsatser, undvek räntehöjningar trots att arbetslösheten sjönk under den uppsatta normen. Verkligheten gav de tre ekonomerna rätt: arbetslösheten i USA har länge legat på fyra procent utan att inflationen tagit fart.

Den modell för sambandet mellan arbetslöshet och inflation som Akerlof, Dickens och Perry utarbetat, visar att om man vill prioritera långsiktig ekonomisk tillväxt och hög sysselsättning måste man acceptera en inflation på mellan två och fyra procent.

Slutsatsen för Sveriges del är att underkastelsen till inflationsnormen fått arbetslösheten att stiga, med stora sociala och ekonomiska kostnader och till ingen nytta. Den förda politiken leder bara till ett underutnyttjande av ekonomin. Enligt NAIRU-teorin har sysselsättningen i Sverige redan nått taket. Skulle arbetslösheten mot förmodan sjunka under 7,5-8 procent eller fyra procent "öppen" arbetslöshet, kommer den numera oberoende Riksbanken att följa sin enda instruktion och höja räntan för att "möta inflationen".


Om författaren

Författare:
Kjell Näsvall

Om artikeln

Publicerad: 09 apr 2001 10:19

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: