Jag tar bilen ner till centrum och går in på ICA. Ser inga svarta där. Tar en sväng genom Hemköp. Jag letar verkligen, hittar inga alls. Går runt och letar. Ser mej omkring, rundar hörnet och där, vid utgångskassorna? Nääää, hittar inga svarta alls. Går igenom hela centrumet, affär för affär. Jag frågar men ingen har sett några. Tar bilen och åker hem, tankar på vägen hem, finns inga där heller.
Har ju hört talas om det här med att blandningar, men hittar inga svarta alls.
Ska leta ute på Arlanda också senare i dag. Vore väl självaste sjutton om jag inte ser några där heller.
Överallt där det finns "Pick n´Mix", alltså blanda din egen godispåse så finns det nästan aldrig några svarta lakritsbåtar men alltid röda hallonbåtar, varför? Finns ju inget bättre än svarta lakrits båtar.
Allvarligt talat, ibland kan jag vara seriös. När jag var i USA så kom jag i kontakt med en svart/färgad man. Vi pratade mycket om kulturella skillnader mellan hans och mitt land, vi pratade mycket, under många timmar.
Vi pratade om det här med vad man får säja och inte, färgad/svart. Han frågade mej om hur vi beter oss mot färgade i mitt hemland. Jag svarade ärligt att jag vet inte, för jag känner inga färgade i mitt eget hemland, har aldrig ens pratat med någon färgad i mitt eget hemland.
Men jag särbehandlar ingen för sin färg.
Jag kommer aldrig ens i närheten av någon som har mera kulör än jag själv, bara på semestrar.
Av Suzanne Ek 30 mar 2001 15:35 |
Författare:
Suzanne Ek
Publicerad: 30 mar 2001 15:35
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå