Mina svar

Fråga 1.
Hej!
Ser du dig som en förvaltare av den borgerliga statsapparaten eller som en reformivrare som vill förändra den?
mvh
Kjell Holmsten

Svar 1.
Hej Kjell!
Jag vill självklart förändra den - och världen utanför den svenska statsapparaten också.

Fråga 2.
Hej!
Med facit i handen, kan du inte erkänna att er satsning på digitalradio blev ett fiasko? Ni pumpade in miljoner i ett projekt som ingen verkar intresserad av? Har du själv digital-TV? Varför har SVT valt att låta Canal Digital, i sin digitalbox, få sända SVT:s kanaler digitalt, men tackat nej till konkurrenten Viasat får sända digitalt i sin digitalbox?
Jan Gradvall

Svar 2.
Hej!
DAB-radion är en försöksverksamhet som beslutades av riksdagen innan jag blev kulturminister. Den ska ha en begränsad omfattning och utvärderas innan vi fattar något beslut om den. Digital-TV är en annan sak; i dag distribueras TV via satellit, kabel och marknät. Satellit- och kabeldistributionen digitaliseras. Varför skulle man då inte tillåta digitalisering också av marknätet - den enda distributionsform som innebär att man kan nå i princip alla hushåll i hela landet?! Jag har digital marksänd både på jobbet och privat. Frågan om SVT och Viasat kan inte jag besvara. Det är en SVT-fråga.

Fråga 3.
Hej!
Vad säger du om moderaternas kritik att du försöker styra mediernas innehåll och inkräktar på yttrandefriheten genom det nya förslaget för reklamradio? Förklara gärna vad det är du vill ändra på i reklamradion med ditt förslag?
Eva Jansson

Svar 3.
Hej.
Det som ändras är att radiotillstånden i fortsättningen inte säljs på auktion. I stället föreslås tillstånden kosta 40 000 kronor per år. Pengarna kan i stället läggas på innehållet i programmen; mer variation, inte allt centralproducerat och så vidare. Att moderaterna sedan försöker säga att det handlar om yttrandefriheten - och vi sossar svarar med att yttrandefrihet och medborgarrätt inte ska heta pengar - ingår i den där jobbiga ritualen som gör att folk inte ids lyssna på oss partipolitiker. Tror jag. I grunden handlar det förstås om att vi helt enkelt tycker olika och har olika värderingar.


Fråga 4.
Hej Marita!
Jag undrar vad du tycker om grafitti och du får inte svara att du tycker det är bra i princip men att det inte får förstöra andras egendom!
DJ Leaf

Svar 4.
Hej!
Varför får jag inte svara nästan så? Grafitti är konst. Det syns ju också i den "etablerade" konsten. Men när - för att ta ett exempel - tunnelbanestationerna i Stockholm bombas av tags blir jag sur. Där finns ju massor av annan konst som jag inte tycker ska överprövas av grafitti-målare. Sen finns det väl andra ställen som liksom skriker efter något på väggarna - men jag kan ju inte uppmana till lagbrott.

Fråga 5.
Marita!
Vad är det egentligen för skillnad mellan finkultur och fulkultur?
Björn Henriksson, Kristianstad

Svar 5.
Hej Björn!
Finns det någon sådan gränsdragning? Jag tycker inte det. Däremot finns det ju kultur som kan leva på marknaden och sådan som på grund av konstnärliga ambitioner, konstart, ambitionen att nå ut socialt, geografiskt eller något liknande, absolut inte skulle klara sig utan offentligt stöd.

Fråga 6.
Hej Kulturminister Marita Ulvskog!
Vem tycker du skulle ha vunnit på Filmbaggegalan? Jag tycker det var synd att "Jalla! Jalla!" inte vann nånting!
Marie Östros

Svar 6.
Hej Marie!
Jag tycker att "Sånger från andra våningen" var värd något alldeles extra. Fast samtidigt var det synd att både "Jalla! Jalla!" och "Tillsammans" blev helt utan baggar. Det kändes konstigt.

Fråga 7.
Hej!
Vad tycker du om Pål Hollenders film "Buy Bye Beauty"? Rättfärdigar medlen målen?
Staffan, Landskrona

Svar 7.
Hej!
Jag har inte hunnit se den. Det är ju stiftelsen Filminstitutet - som finansierar sin verksamhet via staten och filmbranschen - som gett så kallade förhandsstöd till den. Jag kan inte, får inte, lägga mig i deras beslut.

Fråga 8.
Hej Marita!
Jag undrar vad du har för inställning till kultursponsring? Med anledning av det som nyligen hände på Moderna museet med Sony. I många av våra grannländer stöds kulturlivet av näringslivsspons i kombination med statligt stöd. Den relationen kan vara, men behöver inte alltid vara problematisk.

Frågan är ju hur man finner en god balans mellan företagets "ingrepp" som det faktiskt var på Moderna och den faktiska möjligheten att förverkliga vissa projekt. Sen är det ju en annan balansfråga vilka projekt som premieras av näringslivsstöd. Oftast är det ju de redan stora institutionerna.

I Sverige verkar det, att döma av debatten efter Moderna, vara ett väldigt känsligt ämne. Många slår bakut och menar att all kulturspons är av ondo och ett inskränkande av "den konstnärliga friheten". Då kan man ju fråga sig om det är verkligt fritt att vara beroende av statliga medel? Där sker ju bedömningen av rent subjektiva val från tjänstemän. Det verkar finnas en föreställning, bland vissa, att konsten/kulturen är så viktig att den bör och ska existera i en "fredad zon" som inte berörs av utvecklingen i det resterande samhället.

Många frågor på en gång, men kör på!
Ali Fegan
kulturredaktör på sourze.se

Svar 8.
Hej!
Ett jättekort svar på en fråga som egentligen kräver en massa ord:
När det gäller statliga museer och teatrar så står staten för den absoluta merparten av finansieringen. Medan kultursponsringens andel är cirka 1-4 procent. Det är bra. Basresurserna ska inte vara beroende av tillfälliga sponsorer som kanske hoppar av efter ett år eller två. Sen får ju sponsringen aldrig leda till att man kan ifrågasätta museets/teaterns integritet. Mellan de offentliga pengarna och mottagarna finns det flera mellanled just för att exempelvis politisk styrning inte ska vara möjlig. Kulturen ska inte vara "fredad" - men oberoende!

Hälsningar

Av Marita Ulvskog 23 feb 2001 11:10