Lösaktiga lösnummer!

Kriterierna för en så kallad god nyhet är att den händer nu, är oväntad, berör många, är av väsentlig betydelse och att den sker i vår närhet. Allt detta tar man hänsyn till när vi bland annat läser om politiker som förskingrar skattemedel, om hur en rånarliga härjar i södra Sverige eller om oljeutsläpp utanför Stockholms skärgård. Den aktuella debatten om hur våra djur behandlas är ett annat exempel.

Grunden för dessa kriterier vilar på att svensk presspolitik ska syfta till att möjliggöra en allsidig samhällsdebatt och en fördjupad demokrati.

Det vill inte säga lite det att ta på sig den uppgiften, desto viktigare borde det vara att den efterlevs. Dessvärre blir "allsidig" ofta "ensidig" och "fördjupad demokrati" blir omvandlat till "utanförskap och maktlöshet".

När man sedan som tidningsutgivare fokuserar på väsentligheter som färgen på Silvias klänning eller någon avlagd schlagerdrottnings onanitips, kan man fråga sig vart vi är på väg. För att inte tala om all den oförklarliga uppmärksamhet tidningarna ger åt Pål Hollenders "penetrerande konst".

I de etiska reglerna för press, radio och TV, del II:5 Yrkesregler, journalistens integritet står det:

"Beakta journalistavtalets bestämmelse om att medarbetare icke får åläggas att skriva mot sin övertygelse eller utföra förödmjukande uppdrag."

Med tanke på vad vissa journalister skriver om så borde förödmjukelsen vara total. Mycket riktigt, som Belinda Olsson skriver på måndagens ledarsidan av sourze.se, så är det mycket som får stå tillbaka för den lösnummerförsäljarhysteri långt ord det där. som vissa tidningar ägnar sig åt.

För egen del är jag säker på att Carola äger rätten att ge sina kommentarer angående skattetrycket eller flyktingpolitiken, men mer intressant vore det att få en mer nyanserad bild från någon som är insatt i frågorna. Det skulle till och med vara mer intressant att höra vad den helt okända Pelle Johansson från Tumba tycker än vad Carola tycker, eftersom hon blir tillfrågad enbart för att hon är så kallad kändis.

Även om vissa tidningar ägnar sig åt en journalistik som, med vilka medel som helst, ska leda till att sälja fler lösnummer, så kan de aldrig bortse från att det är läsaren som bestämmer upplagans storlek. En tidning är helt beroende av sina läsare!

Javisst, så är det!

Du och jag kan till stor del påverka innehållet i de tidningar som skrivs och säljs. Gör det!

Av Per Poulsen 21 feb 2001 10:06