Analsex - en jämlikhetsfråga

Dels är det när jag är ute på skolor och undervisar om sex och samlevnad, och dessutom sker det i den ström av brev som kommer till rådgivningsspalten på min hemsida på nätet www.algonet.se/ulfwid.

Ibland ställs frågorna utifrån en positiv nyfikenhet. När det händer blir jag ombedd att hjälpa till med praktiska anvisningar. Men oftast rör tjejens frågor ett bekymmer: hur ska hon bemöta pojkvännens enträgna önskningar om att få göra sexuellt bruk av hennes ändtarmsöppning?

Jag ska nu försöka slå två flugor i en smäll - både ge ett stöd åt de unga kvinnor som tycker sig ha svårt för att hävda sin hållning till s k avancerat sex, och i någon mån motverka den våg av sanslös moralpanik som den senaste tiden svept över landet. Jag vänder mig främst till den unga kvinna som har starka betänkligheter mot att inlåta sig i anala övningar.

Mitt råd till dig som känner på detta sätt, är följande. När en kille kommer med förslag om att ni ska pröva analsex, svarar du: "Visst, gärna."

Därefter uppsöker du en sexshop eller en butik på nätet och inhandlar två-tre dildos i olika format, samt lämpligt glidmedel. Du kan också vänta med en sådan investering och istället därhemma leta fram ett par föremål med snoppliknande form: en tablettub, ett ljus... Försedd med dessa tillbehör erbjuder du dig sedan att utföra analsex PÅ DIN POJKVÄN.

Även om han inte genast reagerar med en mindre chock kommer han sannolikt ändå i ett visst bryderi. Det var inte riktigt så han föreställt sig det hela. Tillämpar du den här taktiken avslöjas förmodligen en sorgligt enkelriktad inställning hos honom.

Att jag kommer med denna konkreta rekommendation är av två skäl. Det första är praktiskt/anatomiskt grundat. Kvinnor förfogar som bekant över särskilda resurser som gör att de enkelt kan nås inuti. Härav följer att det ur kvinnligt perspektiv i allmänhet inte är så angeläget med ytterligare former av beröring från insidan.

En man är mer begränsad i detta avseende, varför det för hans del är mer motiverat att inleda erotiska experiment, som innefattar analöppningen och stolgången, med att till en början rikta hela uppmärksamheten mot de egna kroppsdelarna. Av den enkla orsaken att dessa utgör enda möjligheten för honom att få uppleva invärtes massage.

Nu är vi framme vid mitt andra skäl för att iaktta denna tågordning: det politiskt/ideologiska. I det manssamhälle, i vilket vi alla lever, sker en förfärligt ojämlik inlärning av killars och tjejers sexuella förväntningar och beteenden. Killar övas i att ha anspråk - tjejer övas i att vara till lags.

Var och en som är besjälad av jämställdhetssträvanden har till uppgift att uppmärksamma, och göra något åt, såväl de bagatellartade som de svårartade yttringar av könsförtryck som vårt samhälle vimlar av. Om diskussionen om skilda sexuella uttrycksformer - somliga reella och andra fiktiva - förs i en anda av jämställdhetsarbete, då kommer säkerligen en mängd fenomen på könsfronten, att framstå i ett nytt ljus.

Så åter till dig, unga dam, som har att hantera mer eller mindre påstridiga önskningar från din kavaljer - till dig vill jag alltså säga:

- En kille som inte själv lärt sig att uppskatta sinnesretningar som berör stjärthålet är definitivt inte lämplig att utföra sådana experiment med dig. Utan en självupplevd erfarenhet brister han allvarligt i såväl handlag som inlevelseförmåga. Risken är stor att han kommer att göra dig illa. Om inte kroppsligen så i vart fall i anden.

Analsex kan för den intresserade bli till en njutningsfull upplevelse. Och dessutom en symbolhandling av - i bokstavlig mening - djupaste innebörd; en själslig intimitet.

För den ointresserade framstår däremot analsex som något motbjudande, och bör självfallet undvikas.

Så flickor, om ni känner för det, säg då JA till analsex - men, och OBS, inte i första omgången till den sorts analsex som ni oftast blir föreslagna. Om nu grabben är så himla ivrig, låt då honom föregå med gott exempel.

Den här texten har jag under ett års tid använt vid några av de tillfällen då jag undervisat på gymnasieskolor.

Av Ulf Wideström 18 jan 2001 10:30