Porrdebatten II - Ylva Maria Thompson

Hon tycker att hon borde fått en chans att se de porrscener som skulle klippas in i filmen innan hon kommenterade dem.

- Jag kände mig utnyttjad och fick inte någon chans att bemöta kritiken direkt.

I samband med debatten om Shocking truth slutade Ylva Maria arbeta för TV1000.

- Chefen hade en ryggradslös hållning och backade inte upp mig, säger Ylva Maria.

Sedan hon slutade på TV1000 har Ylva Maria arbetat med sin konst. Just nu ställer hon ut skulpturer och målningar på konsthallen i Upplands Väsby.

När Ylva Maria valde ut porrfilmer till TV1000 sökte hon variation, filmer där inte alla kvinnor såg ut som barbiedockor. Hon försökte också minska den amerikanska dominansen och tog gärna in svenska porrfilmer.

Just den porrfilmsserie som heter Shocking truth, som Alexa Wolf hade klippt in scener ifrån till sin dokumentär med samma namn, tyckte Ylva Maria var spännande. I porrfilmerna blev aktörer och aktriser intervjuade i fejkade intervjuer som bland annat handlade om övergrepp i barndomen.

- Även om de är redigerade, så upplevs de som äkta. Flera av porraktörerna framställs som begåvade människor, säger Ylva Maria.

Hon kan inte hålla med om att intervjuerna går ut på att tittarna ska njuta av att berättelser om övergrepp mot barn.

- Alexa valde att klippa ut just frågorna om övergrepp. Men porraktörerna fick väldigt varierande frågor. De fick svara på hur de ser på sig själva, vad de gör och vad de tror händer efter döden, till exempel.

Debatten i TV höll sig Ylva Maria borta ifrån.

- Det var ingen idé att ställa upp när debattledarna bestämt sig för vem som ska vinna och vem som ska svartmålas. Vad hade jag fått ut av att vara med som en syndabock? undrar hon.

Ylva Maria är medveten om att porrbranschen kan dra till sig människor som mår dåligt. I boken "Shocking lies - sanningar om lögner och fördomar i porrdebatten" berättar hon att hon själv försökt hjälpa två tjejer som hade råkat illa ut.

- Självdestruktivitet är en stark kraft. Kvinnor som behandlats illa vänder ofta destruktivitet inåt, medan män riktar den utåt.

- Men du kan inte lagstifta fram en idealisk människa, du kan inte lagstifta bort sorg, smärta eller frustration. Och ju större förakt som finns för porrbranschen, desto värre blir det. När porr inte är socialt accepterat drar det till sig människor som mår dåligt, säger hon.

Ylva Maria berättar att det förekom en diskussion om så kallade Svan-märkta porrfilmer, där köparna garanteras att ingen medverkande är under 18 år och att ingen känner sig kränkt eller misshandlats under inspelningen. Men med tanke på hur splittrad branschen är och hur få kvinnliga chefer som finns, kommer det dröja ett tag innan något sådant blir verklighet.

Sourze: Vad skulle hända om porrfilmer förbjöds?

- Det skulle kanske vara nyttigt, då fick folk använda fantasin. Men jag undrar, i så fall: vad har man för tro på människan? Är människan ett litet barn?

- Så länge folk glor på TV på sin kammare så har de inte gjort något ont. Det är de som gör något som är farliga. Och de finns ändå. Man får försöka hjälpa dem som inte klarar av det. Det är som med sprit, eller bilar - en kompromiss. Alla får ha bilar men alla måste också ha säkerhetsbälte, säger Ylva Maria.

Sourze: Är Sverige ett sexualfientligt land?

- Nej. Kanske är det just för att det är så öppet som diskussionen uppstod. De skulle inte prata om analsex i rikstäckande TV i Tyskland och Frankrike. Egentligen är det positivt. Vi har en ganska sund attityd egentligen, även om en inflammerad hysteri uppkommer ibland.

Av Ana Udovic 05 jan 2001 17:40