|
Inlägg #1: Postat: 2003-12-29 21:40:00
|
|
Sofia |
Jo, men är det inte det som är det makabra i det hela? Att vi hugger ett substitut, ett levande sådant, som inte ifrågasätter eller viker från vår sida, vi älskar det besinningslöst samtidigt som vi behandlar det som en avlastningsmöbel. Jag har själv aldrig haft hund, därför vet jag inte hur det känns, men jag förbryllas av de hundägare jag har omkring mig.
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2003-12-30 00:20:00
|
|
Isabella M |
Makabert? Det är nog naturligt att somliga människor förmänskligar sitt husdjur, men också att utomstående kan finna det behovet/beteendet både omoget och överdrivet. Djur har en förmåga att väcka vissa grundinstinkter till liv hos människor, tex modersinstinker och beskyddarinstinkter etc. Sårbarast är ensamma speciellt i kombination med ålderdom, barnlösa ofrivilligt och andra socialt utstötta som står utanför en mera "normal" nära relation till andra.
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2003-12-30 00:24:00
|
|
forts. |
Människor har behov av att känna sig behövda och märka att de utgör någon positiv skillnad för en annan levande varelse. Få villkorslös ömhet, lojalitet och omsorg tillbaka. - Nej, inte makabert, snarare tragiskt, men för mig fullt begripligt.
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2003-12-30 00:31:00
|
|
Sofia |
Visst, du har rätt.. men jag menar, det makabra ligger inte i att förmänskliga och knyta dessa varelser till sig, utan i kulan som sätts i deras huvuden när de inte längre passar våra syften.
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2003-12-30 10:02:00
|
|
Isabella M |
Jag missförstod. Jag fattade nog inte riktigt det där med "avlastningsmöbel" . Jo, jag håller med dig i det. Det är som rena rama avrättningen. Man kan bara hoppas att syftet är att bespara varelsen ett lidande, som annars skulle vara oändligt mycket större annars. Jag känner en som sa: "man skulle vara hund, då skulle man få en avlivningsspruta och slippa vårdas ihjäl." Det ligger något i det.
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2003-12-30 10:03:00
|
|
forts. |
Men man vet ju förekomsten av djur som avrättas för ägarens bekvämlighets skull och att dom försvarar det med tusen goda skäl. Det är som om djuret har exakt det värde som ägaren humör och situationsvis ger det, inget eget. Hu! - Angelägen text, alltså! Bra.
|
| |
|
Inlägg #7: Postat: 2003-12-30 11:50:00
|
|
Sofia |
"Det är som om djuret har exakt det värde som ägaren ger det" - precis!! Och vem tillfredsställs eg mest när hunden får feta revbensspjäll under köksbordet - mskan eller hunden?
|
| |
|
Inlägg #8: Postat: 2003-12-30 13:27:00
|
|
Isabella M |
Tveklöst är det människans behov som tillfredsställs. Eller snarare behovs-ego?
Hunden tar tacksamt emot och gör ägaren självbelåten med att förmå väcka den här tacksamheten. Men vem vet; hunden tar kanske emot bortskämdheten med glädje för att inte göra ägaren besviken...;-
|
| |
|
Inlägg #9: Postat: 2004-01-01 20:59:00
|
|
Sunny |
Isabella: I min barndom var hundar absolut ett substitut för människor föräldrar,syskon? I dag har jag en ständigt växande familj men hund vill jag ändå inte leva utan o det gäller katter oxå: ett hus med husdjur är liksom mera levande o mina barn o barnbarn mår bra av umgänget med djur.
|
| |
|
Inlägg #10: Postat: 2004-01-01 21:01:00
|
|
Sunny |
O om jag är riktigt ledsen men inte visar det är bra maskhållare så har de flesta av mina hundar märkt det direkt o försökt trösta på olika sätt.
|
| |
|
Inlägg #11: Postat: 2004-01-03 01:16:00
|
|
Isabella M |
Sunny:
Jag förstår exakt hur du menar och känner. Har själv en underbar liten kramvän och dom två sista åren har han fått jämnfördela sin bortskämdhet på två kattfigurer som flyttade in via hundluckan...:
Den största sorgen är att tvingas befria sin hund från obotliga skador eller plågsam ålderdom, det har jag gått igenom alldeles för många gånger -men aldrig för min egen skull och aldrig med en kula. Dom har varit värda större respekt och avsked, än så.
|
| |
|
Inlägg #12: Postat: 2004-01-03 01:17:00
|
|
forts. |
Det är väl mycket det fenomenet som Sofia fäst uppmärksamhet vid. Att det finns folk som förbrukar djur och slänger dom ifrån sig som kolapapper när det inte passar längre. Att djuren inte får existera för sin egen skull.
|
| |
|
Inlägg #13: Postat: 2004-01-04 22:02:00
|
|
Sunny |
ISabella: Man behöver bara tänka sommarkatter! Djur är inga leksaker o inga slit o slängsaker eller små gulliga "tillbehör." O jag tycker bra om Sofias artikel,jag med.
|
| |