Valt inlägg:
Allt är ju baserat på varje individs syn på livskvalitet. Jag tror att hysterin för att man "måste hinna uppleva så mkt. som möjligt" kommer från de som fastnat i en slentrian, t.ex. dåliga förhållanden, tråkigt jobb m.m. som gör att man gör allt för att krydda tillvaron med ett beständigt minne att se tillbaka på när man fallit tillbaka i tristessen.
Trivs man med sig själv och sin tillvaro tänker man inte på det sättet, men jag tror att alla någon gång haft existensiell ångest, inte sant?
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?