Valt inlägg:
Tack Vivi. Ja, den längtan gör att jag känner så för de barn som finns i min omgivning. Alla barn naturligtvis. Att lämna pojken är nog något av det värsta jag gjort o. känt. Deras problem var skiftande, just då vet jag inte vad det var. Men idag vet jag mer. Men vad hjälper det lillkillen. Att sluta älska sitt barn? Jag vet inte om dom någonsin älskade honom. Svårt, men efter årens lopp så verkar det inte bättre. Kram till Dig!!
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?