Valt inlägg:
Jag vill också säga att det går att älska ett adopterad barn precis lika mycket som sitt eget. Jag är adopterad och har en lillasyster som är biologiskt dotter till mina adoptivföräldrar och jag har aldrig, ALDRIG, känt att de gjort någon skillnad på henne och mig. Därmed inte sagt att jag inte upplevt, och upplever, någon slags saknad efter mitt ursprung. Kroppen minns.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?