Valt inlägg:
Tack för ett bra inlägg. Min rätt stora erfarenhet, som 51-årig man, pappa, arkitekt och organisationskonsult är att männen är rätt drabbade av sina föreställningar av hur män ska var, men mest i grupp. Individuellt är de ofta empatiska, odgmatiska och känslosamma.
Frågan är vad det är för skräckfantasi, kraft, jättepappa, chef eller nåt som håller dem så i schack när de är fler än tre...?
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?