Valt inlägg:
Lennart - ja vilket år var det; Det var så mycket som hände under den där tiden, men mitten sextital kan jag säja så ljuger jag inte. Du vet hela världen låg öppen och livet lekte, och jag har sällan sagt nej då livet bjudit upp till dans.
Att resan var intressant råder det ingen tvekan om och då inte minst hemresan.
På den tiden kunda man stämpla av biljetten på någon station och fortsätta senare. Vet inte hur långa uppehåll man fick göra, men ett par månader skulle jag tro inte varit något problem.
Jag visste ju inte allt på den tiden heller - så när jag lämnade Belgrad första gången för att besöka min kompis i PudaPest så saknade jag visum till Ungern varför jag blev avsatt vid gränsen på Jugoslaviensidan - där kan vi snacka om borderline!
Kallt var det och snön yrde in i det lilla oissolerade gränsskjulet i väntan på ett tåg tillbaka till Belgrad.
Ett visum odnades på ett par dar och ett nytt försök gjordes som denna gång lyckades.
En kväll ganska sent stod jag där utanför min vän Gezas hus och kastade snöboll på de fönster som jag antog hörde till hans familj.
Den avstickaren hade varit på vinst och förlust och jag kom liksom lite oanmäld, men togs emot med öppna armar och ett varmt bad, en skön säng och en nattmacka.
Nästa dag blev jag runtvallad till BudaPests sevärdheter - bland annat en förfärligt stor katedral tror jag vi kan kalla den - en gigantisk kyrka som var byggd helt i trä.
Nästa dag fick jag följa Geza på hans lektioner på musikkonservatoriet där vilket var en fantastisk upplevelse bara det. Hans instrument var piano, men den som impade mest på mej då var en flicka som i meditativ trans övade skalor på harpa.
Efter nån vecka där som riktigt grundligt förevisad turist så bar det av till Wien där mina medhavda pengar tog slut - i väntan på min sista lön som paketutdelande tomte - ett extrajobb jag tagit på Posten före avresan före jul bodde jag på krita på ett Jugenthärbärge i Vestbanhof och blev omhändertagen av en flicka från Australien som såg till att jag både fick kultur och mat - vi var på teater och i historiska byggnader - det var en riktigt trevlig tjej.
Och förutom henne så umgicks jag med en del vildsvin och en liten svart grabb från Ceylon - vi hade riktigt kul ihop då vi gjorde våra ölstugerundor där vi blev bjudna på allt - en liten kolsvart djungelneger och en stor vit vilde från vikinganorden kunde ju inte vara mer omaka och uppseendeväckande så oavsett i vilken ölstuga vi klev in så ropades vi till diverse sällskap där vi bjöds att slå oss ner och låta ölen flöda.
Så småningom kom mina slantar och jag kunde betala min säng på härbärget, bjuda Vera från Australien på middag, ta farväl av Teva från Ceylon, vildsvinen, och fortsätta mot München.
Ja en intressant och minnesvärd resa var det - jag for från Stockholm på julafton, och när tåget rullade över Årstabron var det vår.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?