Valt inlägg:
Gardell har som vanligt träffat rätt.
Jag förstår att du har blivit tagen av dramat.
Det är inte så konstigt. Gardell knyter helt enkelt an till en urgammal tradition:
Vi älskar se avvikare lida.
Så har det varit sedan civilisationens gryning.
Tänk bara på det grekiska dramat som varierar temat om lidandet som kommer av att sätta sig upp mot gudarna, ödet, sedvanan.
Och vi känner med de lidande - och andas ut när vi förstår att vi, vi i vår ankdamm , vi kommer att klara oss.
Och Romeo och Julia, långt senare, ungdomarna som trotsar släkterna och förälskar sig i varandra, vi lider med dem. Och andas ut när vi inser att vi klarar oss. Vi håller inte på med sånt.
Så går det när man inte gör som det är sagt!
Det finns något lugnande, normerande i Torka aldrig tårar - hitta inte på nåt, då går det åt helvete!
Känn med de unga människorna som bryter sig loss, lid med dem - men det handlar inte om dig, du gör vad du ska. Du gör vad du ska och därför går det dig väl.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?