Rapportera inlägg

Valt inlägg:

Ja taxiförarlivet kan ibland hänga på en skör tråd - fast värre var det förr tror jag för då hände det oftare att man hittade livlösa taxiförare utan bil och kassa. Det vardagliga fylleköret är illa nog med nerspydda bilar utan att man i sin dagliga gärning också ska behöva sätta livet till mer än nödvändigt. Nu har det förståss blivit lite ombytta roller i taxibranschen en retrit för gerillasoldater från när och fjärran som slåss om körningarna till och från Arlanda i små klaner, och än värre deltat i gruppvåldtäkter och annan galenskap så numera sitter tjejerna med pepparsprejen i full beredskap i baksätet även då dom åket taxi. Detta och annan fuskverksamhet har dragit ner taxijobbet ända ner i undervegetationen förutom att många av dom kör som veritabla galningar i trafiken utan någon som helst känsla för bilkörning. En av mina kompisar kör också taxi, och blev också rånad. Fast det var några år sedan nu. Han lämnade snällt ifrån sej plånboken inför knivhot, dock med backen i och dörren öppen och precis i rätt ögonblick släpet han kopplingen med en bakåtrivstart som följd varvid rånaren slogs till marken av dörren och blev lite tumlad mot marken. Han tappade både kniv och plånbok. Min kompis ville ju förståeligt nog ha tillbaka sin plånbok, men rånaren var inte värre däran än att han nu även var riktigt förbannad. Snabbt kom ettan i och rivstarten gick åt andra hållet över benen på rånaren som därefter inte gjorde den minsta ansatts att varken resa sej eller råna. Kompisen som egentligen är en riktig gentleman klev ur och sparkade kniven åt fanders och tog sin plånbok - tittade med visst medlidande på rånaren som nu hade mycket ont där han låg och gnällde. Utan några som helst artighetsfraser lassade han i rånaren i baksätet och körde till sös-akuten där han fick ut honom och tillkallade personal innan han tyst och försynt försvann från platsen. Rånaren överlevde säkert, men inte utan den upplevelse som förhoppningsvis fick honom att välja en annan bana. Rätt eller fel? Ja det är ju sånt man kan diskutera - men då adrenalinet rinner till händer sånt som kan förändra ens liv för tid och evighet, ofta inte alls till det bättre. Striden om jorden - eller vad jag hellre skulle vilja säja - Striden för ett värdigt liv, måste föras både inom och utom oss själva. Utom oss måste vi slåss för de mänskliga värden som befrämjar respekten för var och ens suveränitet under begrepp som till exempel- Allas frihet om den inte begränsar någon annans frihet eller utsätter andra för fara. Eller den där klassiska men i lite annan tappning - Gör för andra vad du önskar att andra vill göra för dej. Egentligen behövs det inte så mycket mer för att livet på denna planet ska bli bra mycket trevligare än det är...

Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?