Rapportera inlägg

Valt inlägg:

#6 Jag har ofta kritiserat psykiatrin hårt för att företrädarna för kåren saknar självkritik. Breiviks fall i Norge följer det redan etablerade mönster som vi sett i Sverige, att olika psykiatriska experter regelmässigt kommer fram till olika saker, ömsom att en tilltalad är frisk, ömsom sjuk. Mitt förtroende för psykiatrin är lågt av bl a det skälet. Det saknas ödmjukhet i kåren inför det faktum att det ännu 2012 uppenbarligen finns stora brister i kunskapen om hur ett mänskligt psyke fungerar. Men på basis av min egen enkla övertygelse om att inget barn föds ont, kan jag dra slutsatsen att brott som utförs av ondska, hatbrott av olika slag, nog ofta utförs av personer som mår mycket dåligt psykiskt. Ordet "vård" låter, vekt och undfallande, i ett allvarligt brottspåföljdammanhang, men psykiatrisk "behandling" i kombination med skyddande av övriga samhället mot farliga individer tror jag är det mest kloka. Personligen har jag nu, efter domen, mitt korta inlägg ovan publicerades före domen en obehaglig magkänsla av folket tilläts styra till kostnaden av att Breivik fick som han ville. Alternativet folket tilläts inte styra och Breivik fick inte som han ville, skulle känts mycket bättre. Hur ska man nu få Breivik att inse att det han gjorde var sjukt, när domstolen bejakat honom som frisk och ond.

Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?