Valt inlägg:
Observatören #21
Här är några rader till att räkna in i statistiken.
Att "Sås" inte är vad det varit gäller även mej, troligen även dej. Faktum är att jag emellanåt känner mej rätt såsig.
Härom morgonen lämnade jag sängen först vid tiotiden - visserligen hade jag skrivit några timmar på efternatten då lugnet råder och tankarna förblir ostörda.
Egentligen skulle jag sova mer, men jag står inte ut med drömmarna.
Antingen är dom förskräckelsen personifierad i en röra av total verklighetsförankring då allt lidande ber om glömskans nåd på en gång. Uppvaknandet till den mer censurerade tillvaron blir en räddande flykt - då är det inte möjligt att bara vända mej och somna om.
Eller så är drömmarna som en öppen port till paradiset, en plats av idel kärlek där ingen villighet är mej främmande, men tyvärr sällan helt nåbar - så gott som alltid nästan där, men bara nästan.
Konstigt nog oftast återförd till vakenhet av någon ingrediens i realiteten - en telefonsignal, en knackning på dörren, en grävling under huset, en kottes duns mot taket eller att tuppe gal.
Ungefär som om realiteten är rädd att förlora äganderätten till mitt liv, väl vetande att om den släpper mej genom dörren till paradisets hägrande famntag så har den förlorat mej för alltid.
Förstår varför livet har så svårt att släppa taget - vad vore det utan de levande? Dess sadism skulle falla platt till intet utan någon att plåga.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?