Valt inlägg:
Ofta då jag ser brister i samhället så slås jag av att här har ju funnits en inspektionsmyndighet, ibland två, men ändå så har de inte upptäckt något fel. Så det får Josefsson och andra göra i stället.
Kommunerna skulle svara för inspektion av djurskyddet under många år, men misskötte detta. Den statliga myndighet som nu ska sköta "tillsynen" sköter det ännu sämre verkar det som.
Likadant med socialstyrelsen som ska inspektera och leta fel inom hela socialsvängen, där det finns hundratals institutioner för unga och gamla. Men många av dessa har aldrig fått en inspektion.varning eller tillsägelse.
Jag jobbade en sommar på en socialbyrå i Bohuslän. En av de första dagarna ringde en dam från Skåne upp och sa att byrån placerat en yngling hos henne för två år sedan. Sedan hade hon inte hört ett ljud från den placerande socialnämnden/kontoret. Inga brev,telefonsamtal,besök etc. Men Pengarna hade kommit med perfekt noggrannhet.
Jag anmälde detta uppåt och blev mer eller mindra avskedad medan den ansvariga soc sekr sa upp sig själv.Kaos långt ifrån Gud!
Jag började förstå att inspektera, ställa krav, göra upp behandlingsplaner med mera var för svårt för många i den stora sociala apparaten.. Många är för konflikträdda, för att fara ut och peka med hela handen. Man vill inte bli ovän med samarbetspartners. För sådant tar på psyket och ger oönskad övertid med mera.
Det är få som är mogna nog att ställa upp i myndighetsrollen att inspektera, öva tillsyn och allt vad det heter. Jag har inte genast en lösning på problemet men inspektören ska ju vara de svagastes ombud, talesman.Det förstod Dr Carl Grunewald för 40 år sedan - då han reste runt o kolla hur de utvecklingsstörda hade det.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?