Valt inlägg:
Partiledare skall jämföras med den absoluta eliten, men ledaren behöver inte vara "byggmästaren" utan skall presentera konstruktionen reformen, dess omfattning, plus finansieringen utan multipla påståendeargument.
Ju fler påståenden desto sämre underbyggnad.
För många av de relativt unga partiledarna måste det vara ytterst komplicerat att försvara talskrivarens retoriska grepp, då det egna sunda förnuftets kitt saknas vid debatterna.
Annie Lööf är redan kritiserad, helt i sin ordning inga journalister vill var centerpartister. Om Åsa Romson skulle granskas med samma lupp, hade majoriteten gröna journalister upptäckt otakten mellan talskrivarens manus och talare, vilket renderade inte mindre än 36 felsägningar. Charmigt, men visar på en tydlig underskattning av åhörarna.
Nu är det ju i hennes fall inget unikt då gröna reformer och visioner aldrig utsätts för kontradiktionsprincipen. Hon är i vilket fall betydligt mer innovativ än Lööf, då hon lät meteorologen Pär Holmgren, han som vet att ingen vill bo i Göteborg om hundra år, utveckla tesen gör ni inte som jag säger har ingen någonstans att bo. Osannolikt kul, men fortfarande är visionerna starkare än sannolikheten.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?