Valt inlägg:
#29 Entydiga och helt odiskutabla samband kanske man inte ska förvänta sig men det bör ju inte hindra att man gör så gott man kan. Oviljan att göra det, kan ju iofs också vara ideologiskt motiverad, av rädsla för att man kommer fram till ”fel” svar.
Jag påstår iaf att sysselsättningsandelen kan vara ett bättre mått på ekonomins förmåga att skapa jobb än arbetslöshetssiffran, i länder med fö likartade förhållanden traditioner, skattesystem etc. När man jämför Sveriges och Danmarks kurvor så noterar man att Danmark haft en klart högre nivå fram till recessionen och sedan dykt ett par procent medan Sverige legat konstant på den lägre nivån. Det senare är ju rimligen precis vad man skulle förvänta sig om man gör det mer riskabelt att anställa.
I goda tider håller man tillbaka på anställningarna och kör med minsta möjliga personaltäthet, och i lågkonjunkturer behöver man då inte heller göra sig av med övertaliga i samma takt. I genomsnitt kommer man då att ha mindre personaltäthet än i ett system där riskerna med att ta in ytterligare personal i goda tider är mindre.
Det heter fritt översatt om ekomomisk vetenskap att ”folk reagerar på incitatment, och allt annat är bara detaljer”. Så kvalitativt, om nu LAS har iaf något av den avsedda effekten så är det ju rimligt att förvänta sig att arbetsgivarna faktist reagerar på de incitament de ställs inför. Och om vi ställer upp trösklar för anställning är det ju rimligt att anta att ”vissa grupper” dvs t.ex. de som inte är ”etniska svenskar mitt i livet” eller etniska skandinaver i ditt fall är de som får störst problem att ta sig över de trösklarna.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?