Valt inlägg:
Jag behöver inte funderat så mycket på hur detta - ännu en tendentiös artikel - nu om kroppsbehåring, ska bemötas.
Men det första jag undrar över är det generella i påståendet att man nu skulle vara så "kinky" och att det skulle vara eftersträvansvärt att syssla med extremporr, och att bleka analöppningen i den utsträckning att det kan kallas "på modet"?
BDSM borde rimligen vara fritaget från den kopplingen då det definitivt är en nu gammal praktik.
Sedan är det detta enögda i artikelförfattarens sätt att betrakta sin samtid då hon vill mena att det hon ser som "hårhysteri" skulle ha en direkt koppling till "unga män".
Är det några som inte förstått att kvinnor inte alltid är hårlösa är först och främst flickor och kvinnor som sedan nylonstrumpans tid lånat mannens rakhyvel av rent praktiska skäl.
Artikelförfattaren gödslar gärna sitt skrivande med könsrasism och epitet som "sunkiga grabbar" och schablontyckande som att dessa grabbar i allmänhet skulle ägna sej åt "makabra hån över kvinnorna i TV-rutan" - vidare levereras refererat från vissa "tyckare" "män får se ut hur som helst" vara "småfeta", "stinkande" och i så fall bara ha pondus - allt strösslat med ett antal frågetecken.
Vad menar människan? Är dessa artiklar bara ett uttryck för någon ännu inte diagnostiserad åkomma eller varför dess ständiga sparkar på män?
Och så har vi detta "näthat" igen - vad är det för sajter som nu frekventeras?
Men här ställer författaren viktiga frågor CITAT//Vem är det som ger människor makten och rätten att recensera andra människors kroppar?//sc. Ett svar skulle väl kunna stavas "yttrandefrihet", ett annat "det öppna samtalet". I båda fallen på gott och ont och något som även artikelförfattaren ägnar sej åt.
Svaret på nästa fråga är "flockmentalitet", "hordtänkande" och "mobb" primitiva egenskaper hos flockdjur.
Att sedan de normstyrda alltid känt sig provocerade av människor oavsett kön som bryter normativa ideal är mest att se som en beklaglig följd av den lilla svaga människans önskan att få höra till.
Sedan närmar vi oss sanningen igen i konstaterandet att även män använder skönhetsprodukter, rakar sig mer än bara på hakan. Och att dom blir förlöjligade och hånade av könsrollsmaffian, och det oavsett vilket kön som den representeras av kan jag konstatera.
Att det handlar om identitet, och rädsla - ja! Kanske också för flytande gränser mellan manligt och kvinnligt? Möjligen då pga egna "förbjudna" tankar/böjelser som måste bekämpas.
Fast när var det manliga idealet "stor, stark, hårig grottman" och var ska kvinnan vara hjälplös, pyntad och svag?
Vilken tid pratar vi om - i min samtid ser jag inte det som någon dominerande trend.
Vilken studie är det som menar "att en stor andel homofobiska män i själva verket är smygbögar"? Och vad menas med "ett stort antal" i procent?
Artikelförfattaren levererar en annan gammal teori - den att de går igång på andras brister/egenskaper gör allt för att undertrycka samma fenomen hos sej själva.
Att generellt tro att "de som offentligt hatar kvinnlig behåring i själva verket tänder på den i smyg" är nog ett hugskott som inte duger då det säkert är ytters olika hur och varför folk agerar som dom gör - normer är för det första inlärda och svarar alltid mot en social kontext - illustreras väl av artikelförfattaren benägenhet att sparka på män då ju män i dag är ett ofarligt offer att ge sej på och FORTFARANDE politiskt korrekt.
Min fundering är vilka effekter det får för klimatet mellan könen?
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?