Valt inlägg:
#90 m.fl.
Att diverse trosformer vars idé exkluderar andra kan upplevas som trakasserande, förmätna, egotrippade och mycket kränkande av alla de människor som inte ingår i deras tros utfästelser sim i judarnas fall handlade om att det minsann var dom som var herrens utvalda folk - de andra "ickejudarna" var några av herrens sämre kreationer som judarna skulle rodda över då tiden var inne.
Kristendomen har på senare tid tagit över den där rollen genom en omtolkning av begreppet "israel" herrens folk är numera inte det judiska folket eller israelerna utan en annan handplockad skara - fast man kan ju undra vad judarna tycker om det.
Att sedan de kristna har tagit fullständigt patent på guden i västerlandet med kyrkor så det dräller om det i varenda stad och mitt i varenda by - numera dessbättre tomma, men där det fortfarande händer att präster mässar sina floskler om frälsning, och domens dag. Eller missionshus med folk som åkallar herren för att få den frälsning dom så livligt föreställer sej ska drabba alla de som inte deras gud godkänt - kan väl också upplevas som ytterst kränkande för andra hårt arbetande människor som gör vad dom kan för att samhället ska fungera och få sin ekonomi att gå ihop utan att råna andra människor, men betalar sin skatt utan att vara så förbannat inställsamma till kristenhetens föreställda skapare som uppvisar den värsta sortens egenkärlek, tyranniserar de icke utvalda med allehanda missionerande hot om inte i kyrkor så i missions- och böne-hus drällande lite var stans vissa fortfarande aktiva om man ska tro på statistiken där man håller skräcken för vad som ska hända om du inte tror på en jesus som gud ville ha mördad för att i sin "godhet" ge människan en chans till evigt liv, osv.
Och allt detta inte som en tyst och försynt inre föreställning i en hänfallen hjärna utan som en massproducerad klet som med sin förment välmenande terror påverkar allas våra liv på ett sätt som inte alla bara kan rycka på axlarna åt därför att trosbenägna människor har varit och visar sej ofta vara de absolut farligaste bakom fasadens harmlöshet och deras torgförda, men falska välvilja.
Den kristna kränkningen av den fria tanken fortsätter med offentliga högtider och heldagar som fullkomligt hänsynslöst nästlar sej in i allas våra liv där människor oavsett vad dom vill, tänker eller tror ständigt ska påminnas om varför vi firar den eller den högtiden - när judarna åt sina lamm, osv.
Heldagar, TV-gudstjänster, radiogudstjänster och haranger i det oändliga om regeringsgudstjänster, royalistiska gudstjänster och snack om "våra" kristna grundvärderingar i politik och samhälle där det för en fritänkande människa förutom att den inför alla dessa angrepp kan känna sitt människovärde kränkt av allt detta offentligt sanktionerade hyckleri, även kan känna stor bedrövelse över sin art.
Man kan undra vad det är som den kristet troende individen ger uttryck för? Behövs verkligen föreställningen om den kristna guden - behöver vissa människor en tro på en sorterande gud? Eller föreställningen som just kristendomen har monopol på den rätta tron?
Inte olikt andra läror, men ändå!
Vad är det för mänsklig svaghet så pass många människor är drabbade av att dessa känner sej manade att söka stöd hos varandra för att stå ut med det liv dom lever?
Och vad är det som gör att annars sansade människor underkastar sej föreställningen om en gud som bryr sej mer om sitt eget ego än det lidande dennes oskickliga skapande förorsakar sin skapelse?
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?