Valt inlägg:
S . k. barnfattigdom är i hög grad ett importerat problem.
Med intag av tusentals invandrare från länder med icke västerländsk kultur ökar vi på de ekonomiska klyftorna i samhället. Genom att många invandrarfamiljer har många barn som de inte kan försörja, lever de på bidrag. Trots att bidragen sammantaget ger ersättningar som vida överstiger vad normalinkomsttagare har kvar efter skatt, blir bidragen utspridda på samtliga familjemedlemmar begränsat.
Om föräldrarna till en sexbarnsfamilj skall hyra en nyproducerad femrumslägenhet och leva på sin inkomst som normalinkomsttagare med två barn, måste de ha så hög lön att den beläggs med värnskatt. Med andra ord, sexbarnsfamiljer med normalinkomst har svårt att försörja sig i Sverige och så har det alltid varit.
Innan massinvandringens tider var stora barnfamiljer få. De utgjorde därför ingen stor belastning för samhället. Med invandringen har antal stora barnfamiljer ökat och även många vuxna invandrare måste leva på bidrag i många år. Därför har möjligheterna att öka bidragen begränsats. Till ekonomiska faktorer kommer integrationsproblem för invandrare, som språksvårigheter. Dessa späder ytterligare på utanförskapet och känslan av fattigdom.
Genom det rådande usla debattklimatet kan frågor av denna typ inte diskuteras fritt i Sverige. Det försvårar möjligheterna att finna lösningar.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?