Valt inlägg:
Vägen från synd till frälsning
Min morfar var skollärare från 1899, men efter några eventuellt syndfulla år for han mycket omkring som lekmannapredikant. Detta även sedan han blivit pensionerad. Han cyklade och åkte tåg till sina predikoställen. Efterhand kunde han köpa sig en fin bil. Det hända att han hämtades med roddbåt i Bohuslän och togs över till en ö med Missionshus. Jag har varit på plats och "de gamle" berättade om detta.
Han hade en alldeles bestämd predikoordning, som han varierade lite efter vad min moder Margit berättade en gång. Jag var med på några av hans predikoresor, så även några av mina syskon.
1. Vägen från synd till frälsning var att man var klart medveten om att man syndat mot Gud och sina medmänniskor, inte bara gjort ett litet misstag.
2. Steg två var att syndaren verkligen ångrade sig, verkligen upplevde behovet att förlåtelse och upprättelse. Han skulle uppleva sig som oren i stort behov av att tvätta sig ren i andlig mening. Många väckelsesånger handlade om detta.
3.Nu var det nödvändigt att göra BOT mot dem man felat mot, inte bara en snabb ursäkt, utan verkligen på ngt sätt betala den skada som man gjort medmänniskan. Ja det kunde ju hända att syndaren fick gå runt till mycket folk och be om deras förlåtelse. Det var som att gå på en törnestig.
4. I nästa skede var det nödvändigt att verkligen BÄTTRA sig och sitt leverne, så att man inte syndade och skadade igen. Morfar predikade att detta sannerligen inte var något enkelt, det var något av en kamp på liv och död, som kunde vara livet ut. Här behövde man allt stöd av en kristen församling, som kunde vara föredöme och lära ut frälsningens väg.
5. Om man verkligen på fullt allvar tagit dessa steg så kunde en människa få syndernas förlåtelse och starkt uppleva sig som frälst från mycket av det onda.
6. Resten av livet beskrevs ofta som en Pilgrimsvandring mot Jerusalem, där man ideligen stötte på svårigheter och frestelser. Detta är fantastiskt skildrat i en av världens mest lästa böcker på 1800-talet KRISTENS RESA av baptisten J Bunyan. Denna satt flera varv i fängelse för sin tro.
7. Sedan gällde det för den kristne att dagligen leva så nära Herren att synden inte lockade. Den kristne skulle vara ett föredöme för alla andra, vara bästa möjliga trossyskon, bästa granne, bästa yrkesutövare med mera. Mitt i allt detta skulle man uppleva den stora glädjen med det nya livet, att man var buren av Gud och hans Församling.
Hur predikas det i dag? Gå gärna till en kyrka några ggr och ta reda på det!
Jan "diakon"
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?