Valt inlägg:
Jan #12,13
Jag är förstår att du är en serös sökare som tror dej ha funnit något bärande i din tro - egentligen vill jag inte alls ta den ifrån dej, men jag skulle önska att sådan blev mer privat, att inte andlighet och trosfrågor exploaterades av diverse samfund som bas för en sanning som egentligen inte alls har med andlighet och kontakten med livets verkliga ursprung att skaffa.
Bara det att en person i en värld full av vidskepelse utger sej för att vara ett offer som gud vill se för att slutligen lyfta arvsynden från till och med ett litet barns skuldror.
Att bara föreställa sej att en person menar att en kärlekens gud avkräver sin mänsklighet även det lidandet att ha ihjäl denne guds son ger mej illamående - lägg därtill att detta mordoffer skulle vara den lösen som gud avkrävde människan för att kunna bli förlåten - alltså få syndernas förlåtelse - förlåt Jan, nu kom jag igång igen - jag får knottror och rysningar av bara tanken på denna föreställning om en kärleksfull guds illistighet och renkor mot mänskligheten - som jag inte kan få till något annat än något människan själv har totat ihop ur sina värsta mardrömmar - en verkligt kärleksfull gud skulle aldrig handla så mot de denne älskar - är det inte med kärlek vi vill uppfostra våra barn? Är dessa guds krav och handlanden kärlek?
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?