Rapportera inlägg

Valt inlägg:

Ja du Seige - det är inte alla som har orsak att tacka för någon ting som beskurits dom i denna värld - för att få slavmänniskan att stå ut med sin lott har man hittat på en massa svepskäl - dels är det vår egen fantasi som spelar oss en del spratt, men också ett litet hopp som envisas med att hävda att det måste vara någon sorts mening med galenskapen. När vi ser verkligheten i vitögat och inser att sannolikheten för att livet skulle kunna bli bra för alla är obefintlig så länge den rådande egoistiska grundideologin har veto i alla frågor, De flesta anar rent instinktivt att den förhoppningen saknar all rimlig möjlighet - den kan inte tas på allvar och därför söker vi en annan förklaring oavsett den är rationell eller inte - vi kan ju inte bara lägga oss ner och dö. Vi har förstått att rättvisa och välstånd inte kan bli alla levande varelsers arvedel och för att döva den sorg ett sådant konstaterande naturligt ger i ett empatiskt sinne så har fantasin sått fritt fram att skapa hoppingivande bilder som får oss att inte bara ge upp. Den lidandets kultur du tar avstamp ifrån i dina söndagspredikningar utgår mycket riktigt från ett tillstånd efter döden och det oavsett hur länge den enskilde har fått stå ut med det lidande livet här vanligen till stor del är. Det fåtal som lyckas sno åt sej de andra skulle haft att dela på har fått samma rätt att delta i det kommande tillståndet under förutsättning att dom fått den store gudens sons förlåtelse för sitt syndfulla och oanständigt glädjefulla liv i sus och dus och lyx och överflöd som dom fortfarande dagligen kan stjäla från andra utan att det påverkar möjligheten till förlåtelse. Detta är orsaken till att överheten sanktionerat denna syndtoleranta och lidandebejakande religiösa uppfattning eftersom den helt spelar makthavarna i händerna då dessa både kan äta kakan och ha den kvar. På sin kammare eller i biktbåset kan dom få lättnad inför den allseendes ögon - ren pragmatik som den romerska överklassen var de första att använda sej av i sin strävan att hålla tummen i ögat på massorna. Fortfarande utnyttjas denna psykologi av diverse maktfraktioner i den tid vi lever - upplysningen kom en gång av sej, vidskepligheten har aldrig förlorat greppet om den lilla rädda människans själ - och de utan skrupler kommer troligen alltid att finna sina nischer att sko sej på andras bekostnad så länge för många föredrar att leva på en lögn. Är det inte hög tid att vi öppnar ögonen så att vi ser vad vi har orsak att vara tacksamma för och dessutom tillåter oss utan att kröka rygg faktiskt själva avgör vad vi borde förändra för att det liv vi nu en gång deltar i blir så drägligt som möjligt för så många som möjligt - utan att snegla åt vad som eventuellt kommer efter döden - tids nog får vi kanske veta det - eller slippa den vetskapen?

Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?