Rapportera inlägg

Valt inlägg:

Det finns mängder av människor som man kan tycka inte borde få ha skaffat barn. Men barnen finns och det är inte tillåtet med tvångssterilisering. Då föräldraförmågan brister är det samhället som får obesörja barnens behov. I det gamla marksfallet är barnen omhändertagna av just samhället, som jag skrivit tidigare; att modern saknar förmåga att tillgodose barnens behov bedömdes och fastställdes av domstol LÅNGT före den omtvistade omplaceringen genomfördes! Moderns förmåga är inte relevant i detta sammanhang! Eventuella diagnoser behöver inte ens diskuteras. Dåföräldrar har begränsade förmogor ställs det stora krav på uppdragstagaren, ex familjehem, instituion. Dessa ska kunna möta föräldrarna på ett adekvat sätt och verka för att barnen har en kontakt med föräldern så bra som det är möjligt, givetvis ska Socialtjänten handleda och stödja. Att göra barnen till sina är tyvärr inte gynnsamt vid sådana här placeringar... för barnmen är trots allt inte det. Detta kan man ha olika åsikter om... vid långvariga placeringar ska en vårdnadsöverflyttning övervägas efter 3 år. Vill dock förtydliga detta för jag vet att fostermamman har gapat om att detta borde ha gjorts. UMGÄNGESRÄTTEN och kontakten med biologföräldern tas inte bort även vid en vårdnadsöverflytt. Vårdnadsöverflytt är nämligen inte som en adoption. Dessutom kan en vårdandsöverflytt ändras, det kan inte adoption. Så även om vårdnadsöverflytt hade genomförts, barnen hade varit fortsatt boende i sitt gamla familjehem hade fostermamman varit tvungen att ha kontakt med modern och umgänge hade fortgått. En viktig del i varför man troligen bedömde att man inte kunde återflytta barnen var att den enorma mediala uppmärksamheten hade inneburit katastrof för såväl barnen som förälder. Barnen hade aldrig fått lugn och ro, det hade varit svårigheter att gå i förskola, skola på ett bra sätt. Alla hade ju vetat vilka de var. Möjligheterna till samverkan mellan familjehem och biologiska föräldrar är med största sannolikhet mycket små. Oavsett vad vi tycker har barn rätt till sina rötter! det handlar inte om föräldrarnas rätt bara, utan i lagstiftningen fastlsår man barnens rätt till detta! Avslutningsvis till Anna: Att omplaceringen var felaktig och genomfördes på ett oerhört dåligt sätt är inga tvivel om. Barnen hade rotat sig där och det var dålig hantering av Socialtjänsten. Som jag skriver ovan, Socialtjänsten ska handleda och stödja uppdragstagaren, om denna inte sköter uppdraget ska man givetvis markera och påtala att om det inte kan fungera så kanske inte uppdraget kan fortsätta. Uppdragstagaren bör ju få chansen att förändra det som man som uppdragsgivare inte är nöjd med före man ingriper och gör förändringar! Men samtliga domstolar är också ense med att man kan inte backa tiden! Det var fel, men det har hänt mycket sedan dess och man behöer också se vad ev beslut om återflytt medför och vilka förutsättningarna är för en lugn, trygg tillvaro där även kontakt med bilogog föräldern finns med. Vilket återigen är barnens rättigheter!

Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?