Valt inlägg:
Man kan väl knappast påstå att man kan försvara ett ont med ett annat ont. Detta till trots är det ganska många som håller dej för monarkister och ställer en unge som fötts innanför slottsmurarna så långt från vanligt folk som det bara går mot de ungar som föds i värden varje minut - varav många går ett säkert lidande till mötes.
Skillnaden mellan åsikterna varför för monarki, och varför mot är förutom stora även helt sanslöst ologiska i många fall.
Själv anser jag att ungar i så stor utsträckning som möjligt ska få vara med att på lika villkor staka ut sin egen väg och plats i samhället och världen.
Kompetens och fallenhet anser jag i det fallet ska vara utslagsgivande.
Tycker inte heller att vi ska sitta fast i ett monarkiskt skensystem av nostalgiska skäl.
Sverige styrs och ska styras av en demokratiskt vald rixdag - att ha ett liveget kungahus och kalla sej själv för detta kungahus undersåte anser jag alla självtänkande och intelligenta människor bör hålla sej för goda för - och handen på hjärtat alla Soursare, Kungen, och Vickan - behövs verkligen monarkin?
Madde som jag personligen inte känner verkar hålla sej undan så gott hon kan - och som sagt vem bryr sej mer än att alla empatiska människor önskar varje barns väl.
Skulle inte svenska folket kunna se både sej själva och de kungar och kungabarn i ögonen med mer betydande självrespekt om vi bestämde oss för att frige dom - kanske en ömsesidig liten ceremoni med pompa och ståt att fira under framtida jubileer - "Den ömsesidiga frigivningsdagen" då folket och de kungliga gav varandra frihet och oberoende - det är något jag garanterar kommer att sätta sverige på kartan för all framtid - något som även en och annan upplyst despot kan kamma in en poäng på och som främjar den demokratiska utvecklingen långt utanför detta lands gränser.
Här i krokarna där jag bor har jag en granne som är en så kallad Habsburgare - prinsessa av börd, men i dag utan rike. Hon klarar sej ganska bra tycker jag - sköter sej och sitt utan apanage.
Och tänker jag på de hovdamer jag känner som i praktiken då dom var unga och fräscha fungerat som stafagefigurer kring slottens bord och tillställningar brukar berätta om hur urbota tvingande tråkigt dom har det som bordsdamer åt prinsar, baroner och hertigar - även dessa friges från deras familjetraditioners tokerier och etikettbruk.
Fram för lite värdighet både från kungar och prinsessor. Glöm inte att med monarkin följer ett helt koppel adel av varierande dignitet - alla med anor från de rövare och banditer som tillskansat sej makt genom andra människors svett och blod.
Men rätt ska vara rätt - denna adel har förvisso även fått svettats lite i egen hög person då dom under kungliga gästabud fått kämpa med månget ovilligt ostron - troligen även spillt någon droppe av sitt eget dyrbara blod dom som fumlat med ostronkniven.
- Släpp folken och kungarna loss - det är snart vår!
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?