Valt inlägg:
Vår himmelske fader, har i sin outgrundliga nåd och vishet skänkt oss den här underbara blågröna planeten till mänsklighetens fromma. Vad gör vi stackars otacksamma stollar? Jo vi sätter oss ner och förbannar vår egen existens, vi skall känna synd och skam för än det ena, än det andra. Handlar det inte om biologiskt fotavtryck, olja på upphällningen, koldioxid, biologisk mångfald eller försurning, så kan vi vara förvissade om att misantroperna kommer att hitta på ett nytt larm inom kort, den fantasin vet inga gränser.
Det är nästan så att man undrar om inte vår perversa dragning till olika undergångsprofetior är genetiskt betingad. Det måste finnas något behagligt, skamligt njutningsfullt, och välbekant där inne i apokalypsens gosiga råfuktiga mörker. Av någon outgrundlig anledning tycks vi älska att vältra oss i eländesbeskrivningar, samtidigt som mänskligheten i det stora hela gradvis får det allt bättre, vi borde vara stolta och känna tacksamhet, men ack nej, vad skulle det skicka för signaler?
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?