Valt inlägg:
Våldet har genom historien inte varit någon perifer och isolerad företeelse som vissa låter sej förledas till att tro. Däremot är det, och har varit makteliten i respektive tid som ansett sej ha monopol på den våldsutövning som ansetts vara legitim för att bevara denna elits egen maktställning.
Kungar med sin stab av egenvinnande manipulatörer har alltid varit en måltavla för bråd död liksom motståndarna till den rådande makteliten varit måltavlor för den maktutövande klassen om dessa upplevts hota den bestående ordningen.
I huvudsak är det "borgerskapet" och den besuttna klassen som stått för både maktambitionerna och det utövade våldet.
Man kan undra om det är något som förändrats nu då vi kallar den maktutövning som sker för demokratisk? Vi har indoktrinerats med föreställningen att det inte är storkapitalets vinstintressen som dikterar villkoren - men det har bestämts i demokratisk ordning att storkapitalets veto gäller över folkets väl och ve.
I demokratisk ordning har även konsensus uppstått att folkliga erfarenheter och erfarenhetsbetingade åsikter i dag företrädda av ett nytt parti som röstats fram av en ganska stor procentuell del av befolkningen ska mobbas ut och ständigt förlöjligas - i Sverige, liksom i Norge.
Detta om något pekar på att "demokratin" ännu är sorgligt outvecklad, och i kombination med den konstitutionellt skyddade makt och våldsutövningen kommer även fortsättningsvis varianter av våld riktas inte bara mot stats- och utrikes-ministrar utan följa i den misslyckade demokratins frustrativa spår nedåt i hierarkierna ända till kvinnor och mäns våld mot varandra - förutom mellan våra avkommor i sandlådorna runt om i världen ---- är det något nytt under solen så inte är det det scenariot.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?