Valt inlägg:
Situationen i Palestina mellan judar och araber hade i ett halvt århundrade innan 1948 präglats av konflikter resulterande i terror och död.
Britterna var trötta på detta och i synnerhet judarnas angrepp på britterna.
I feb 1947 beslutade britterna att överlämna mandatets ”problem” till det nybildade FN.
Britterna var fullständigt övertygade om att generalsamlingen aldrig skulle kunna rösta igenom ett förslag om delningen av Palestina.
I FN fanns det 11 muslimska länder varav fem var arabnationer.
Dessutom hade Stalin fört stark anti-sionistisk politik. Med Stalin och hans östblock samt elva muslimska länder mot delningen av Palestina kunde inte förslaget vinna kraft i FN.
Under diskussion 28/4-15/5 1947 debatterade FN generalförsamling, Palestina.
Man bestämde sig för att skicka undersökningskommission UNSCOP till Palestina.
Medlemmarna från 11 stater i denna, har många kritiserats för att ha haft mycket undermålig kunskap om situationen och därför blivit lättpåverkade i den ena eller den andra riktningen.
UNSCOP hade konkret på plats bevittnat de svåra och våldsamma spänningarna.
Ändå föreslog man en svårt genomfarbar delningsplan, som geografiskt i själva verket byggde upp en permanent konfliktsituation.
De ännu svårare psykosociala och kulturella konflikterna gjorde man knappast något åt.
Den 29 nov 1947 var dagen för den ödesmättade omröstningen i FN.
Omröstningen hade i sista minuten skjutits upp några dagar tidigare.
I pausen satte USA enormt tryck på flera tveksamma nationer, bland annat Filippinerna, att rösta för delning.
Storbritannien avstod från att rösta
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?