Rapportera inlägg

Valt inlägg:

Jag anser att man måste ta hänsyn till var människor så att säga "är". Det finns några ytterst få människor som så bemästrat materien att de med psykisk kraft kan styra över sin egen fysiska hälsa, men hur många är där? Vi kan inte kräva av människor att vara där de inte är, i sin själsliga utveckling. Och sjukdom är en del av denna process. Varför inte visa barmhärtighet mot dem som inte klarar samhällets absurda krav? På sikt bör naturligtvis själva samhället förändras, men det jag skrev om individens själsliga utveckling gäller ju lika mycket samhällets d:o. Jag tror att jag vill själv gör samma synd härvidlag gentemot samhället, som andra gör gentemot individerna. Jag känner också otålighet .. har gjort i hela mitt liv. Blir glad om en eller två utöver mig själv fattar vad jag menar här, har inga överdrivna förväntningar.

Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?