Valt inlägg:
#222 - Pippi, att vara utvald till frälsning är en gudomlig nåd. Det kan aldrig ske genom egna gärningar. Man är inte tillfrågad. Det är inte den egna viljan som gäller. Den som utses av Gud kan inte svara att man ska tänka på saken och återkomma ifall man skulle finna erbjudandet intressant. --- Allt liv är känslor. Utan känslor - inget Liv. --- Varje nyfött barn är känslor i ren form. Känslor som jag tror telepatiskt kommunicerar med andra människors känsloliv och även med hela biosfärens känsloliv. Barnet i mammans mage är i full kontakt med allt liv på Jorden men har inget separerat ego. Det behöver inte anpassa sig till något, som tvingar det att förneka något hos sig själv, eftersom all försörjning är maximalt tillgodosedd. Ingen skräck har ännu tvingat barnet att dölja delar av sig själv för att undgå straff och övergivande av dem det måste ha relation till. --- I den materiellt överlastade västvärlden andra delar av Jorden känner jag inte till har vi alla det kan finnas undantag tvingats förneka den fullständiga gudskontakt som vi levde med i livmodern. Upplevelsen att vara fulländad redan bara genom att finnas, byts ut mot krav på att bevisa sitt värde genom ett tvång att leverera av andra människor önskade prestationer. Vid utebliven prestation blir man psykiskt övergiven, vilket till varje pris måste undvikas - eftersom bebisens psyke måste ha tillgång till ett mognare psyke för att lära sig den känslohantering som omgivningens kulturmönster kräver. Priset som betalas är förlust av gudskontakten.
--- Nåden är att Gud bestämt att den brutna kontakten mellan Livet och individen skall återupprättas. Och det är Gud som väljer. Det är ingen förhandlingsfråga. Idéer om viljans frihet och talet om att alla har ett individuellt val saknar här relevans. Det fruktansvärda med nåden kommer när man helt inser att man inte har ett val. Man klarar inte ens av att ta livet av sig. All den minerade öken som finns bortträngt i ens undermedvetna, efter en barndom med mycket skräck, smärta och övergivenhet måste gås igenom. Det är fruktansvärt och man kommer inte undan. Det är som förlossningen på BB. Ingen tillfrågas om man hellre vill bo kvar i mamman eller ges möjlighet att ångra sig på halva vägen ut. --- Det oundvikliga individuella korset är symbolen för det fruktansvärda i nåden. Eleven kan inte önska sig bättre än mästaren. Vi bär alla ett kors och vi måste våga visa det för världen. Den oerhörda utsattheten och förnedringen som människan på korset upplever när hon hjälplöst fastnaglad, naken och plågad hånas av människor som inte begriper någonting om vad allt detta innebär. --- Pippi, det känns väldigt stort detta och jag vet inte alls vart det tar vägen. Men det verkar som att stunderna av stor vånda växlar till nya och ofattbart levande insikter, som gör att jag mer och mer tackar Jahve/Jesus/Livet olika aspekter av Varat - för mina nederlag.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?